§ 12.[1] Yppar – – – – – – ordom.[2]
§ 13. – – – – – – förwärkas.[3]
12 Cap. Om råå och röör eller tiäldra, samt andra bohlstads skäl byar emellan.[4]
§ 1.[5] All råå och röör som här effter skola läggas, böra bestå af femb stenar, fyra uthan, och en innan, som kallas hiertesten: han äger wara halfannor aln öfwer jorden; the andre trij qwarter, alle med stenar underskolade, och så store, att de äro mehra än mans byrda; och så satte, att the med theras kanter, framföre och baak effter hiertestenen wijsa strecket, thädan rågången kommer och thijt han gå skall; och må ej någon rågång komma in på hiertestenen genom öppen gafwel, icke heller på flata sijdan, uthan uppå kanten eller ryggen af hiertestenen öfwer en af de omliggande stenar tädan stafleden kommer. Eij må eller någon rågång ifrå hiertestenen annorledes uthgå: skola och uppå den orth, der röör här effter böra läggas, alle stenar rundt omkring afrödias, så att platzen blifwer reen, och röret från andra stenar afskildt; lägges och under hiertestenen en aln nedre i jorden, en tweggia eller triggia alnar lång stenhäll, och uthhugges der uthi wäderstrecket, som hiertestenen på båda sijdor wijsa bör, uth och in, ehwad thet är rätt rå eller krokrå[6] när stafven icke wisar synrätt för urminnes häfd, eller annor hinder skull. Men der sådane hallar eij finnas, lägges tå neder i jorden een stenbro, som rätta strecket på båda sijdor uthwijsa kan, der någon sten rubbas skulle: sättes röör uppå berg, hugges tå wederstrecket i bergzhällen på både sijdor som det gå bör. Uppå nedrige ställen, der rör läggas måste, giöres en lafwa af trää, så wijd, som till röret behöfwes, och
läggies steenhellen, om hon finnes, derpå och omskoles sedan
- ↑ I marginalen: Itidem.
- ↑ Vid orden: »dertill äger eij hemulsman kallas» o. s. v. har i marginalen antecknats; Clarius exprimatur, ne repugnet finali hujus capitis. Sensus enim est ad litem prosequendam non quidem teneri evictorem nisi quartam partem fundi concernat, tenetur ramen restituere quod jure fundo decedit etsi non rescindatur emtio venditio, ut in priori casu ubi quartam vel dimidiam partem fundi amittit emtor.
- ↑ I marginalen: Ut in Lundii. – Denna § har i B ändrats sålunda: Uti – – – ingen inwändning före – förwärkas. -
- ↑ I marginalen: Ut in Lundii mut. styl.
- ↑ I marginalen: Ut in Lundii.
- ↑ I marginalen har antecknats; supple ex Lundii mss. [öfverkorsadt], hvarefter från Lundii förslag den följande satsen tillskrifvits i marginalen.
