samma: warnar ey således husbonden; hafwi sielfwer skadan: äro ey gilder laglyste; giälde skadan then gildror satte.
§ 6. Får folk död af annars gildror; dömes som i Dråpmålom stadgas.
Cap. XXI. Huru bötas skal när bärande trä olofligen hugges, och at andra igen planteras skola.
§ 1. Bärande trä, som äro ek, bok, apel, oxel, hägg, hassel och thylika må frälsisman uti egna afdelta ägor, ther han iorden och afradet äger sig til nytto sielfwer fälla, eller tillåta androm at hugga.
§ 2. Hwilken skattabonde, landbo, prester, eller the som skatta och krono iordagots och heman på lön, boställe, eller rusttienist besittia och hafwa, på sina gårdars, eller andra kronoägor och allmänningar hugga, eller på hwariohanda annat sätt skada bärande trä, at något thera förtorkas eller förfaller; hafwin the förwärkat thet trä, och böten nyo daler til konungen, om thet skier på skatta och krono. iord, så ock tre daler til treskiftes för ek och bok: skier thet på frälsisiord; niute frälsisman samma rätt i böter: hugger man apel, eller oxel; böte och för hwario trä tre daler, och halfwo mindre för hassel, hägg, och andra sådana bärande trä: samma lag wari, om frälsisman hugger, eller skadar bärande trä uti oskifta byaägor och allmänningar, och trät förfallit til them, som iord i samma by med honom äga, en eller flera, efter öratalet.
§ 3. Nu skier thet uti konungens park; ligge tå thet i twebotum, som konungenom allena tilfalla: skier thet i kronoallmenningar; böte som sagdt är 2 §.
§ 4. Nederhugger eller förspiller någor upsåteligen annars bärande trä, eller the som man för prydnaden skul wid sina hus, wägar, eller annarstads hafwer planterat; plichte som i Edsörisbalkenom 5 cap. 12 § förmäles.[1]
§ 5. Finnes uti allmänningen, eller skatta och kronoägor bärande trä som är öfwerflödigt, gammalt och förtorkat; eller står ek, bok, apel, åker, eller äng til mehn och skada: söke tå then som
begärer them at hugga, hälst then iorden äger, eller skada lider,
- ↑ Thet som i utkastet fölier synes kunna gå ut, och i stället skrifwas, som här utsatt är, eftersom om thessa casibus stadgat är uti c. 4 § 11 1 Edsörisbalkenom, och thet annorlunda än i thenna balk.
