Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/222

Den här sidan har korrekturlästs
210
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

hwart trä, som ey planteras och wårdas, fierdadels bot emot then som olofliga hugger. Så plantere ock then och wårde sex i stället för eno, som han fäller, hugger och uptager af lön, lind, alm, ask, och slika flera trä, som störra nytto med sig hafwa än andra ofruktbara: giör han thet ey; böte en daler för hwario träno.

§ 8. Af allo thy som i skoge fälles antingen til timber, wed, gärdsel, eller hwad thet helst är, skola strax qwistarna, och alt som afhugges, tillika med förtorkade trä, nederliggiande ris, stubbar och windfälle wäl upränsas och bortföras; eller ther thet icke tå, och [på?] en gång skie kan, annan tid wäl sammanhemtas och afrödias.[1]


Cap. XXII. Om högdiur, hara och fogel, eller huru bötas skal, när the olagligen skiutas eller fångas.

§ 1. Emellan Medfasto och Olofsmässo skiute ingen eller fånge högdiur, elg, hiort och råå, såsom ey eller harar och foglar, tiädrar, orrar, hierpar, rapp- och åkerhöns, och swanor; wid straff för elg och hiort femtyo daler, rådiur tiugufem daler, hara och fogel tyo daler; undantagno, at frälsisman må sina frihet niuta på sina egna ägor wid foglalekar, samt harar, hägrar, stårkar och them lika skiuta. Efterlåtis och them som i skiärgårdarna och annarstads bo at fånga siöfogel med nätiom, och eliest skiuta, som the bäst kunna och gitta; dock att theras ägg och ungar ey aldeles utödas mågo.[2]

§ 2. Ey eller skiute eller iage någor utan konungens särskilta lof, en eller annan tid, uti någrom af konungens fredkallada parkar: giör thet någor; hafwi förwärkat thet han ther fått [ͻ: fällt?] och böte för råå och annor högdiur första gången femtyo daler, annan gång dubbelt, och tridia gången miste lifwet: för hara och fogel första gången tiugu daler, andra gången dubbelt. Skier thet i annars inhägnada diurgårdar; straffes som 4 § säger, och gånge thertil i botum för hara och fogel, som om annan tiufnad.

§ 3. Utom berörda tid och orter må frälsisman fälla allahanda slags diur uti sina enskylta ägor: men ther the tillika med androm äga iorden uti oskifta bysens ägor och almänningar, mågo the allenast fånga, eller fälla råå, hara och fogel til egit husbehof, men ey at sälia, ey eller elg, hiort, rapp- och åkerhöns fånga: men then skytt

och tienare, som af husbondenom til diur- och fogla iagt brukas, och

  1. Synes här kunna straff tilsättias; eliest synes lagen wara ofullkomlig.
  2. Kongl. M:ts Stadga om diur och fogelskiutande 1664 art. 2.