Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/225

Den här sidan har korrekturlästs
213
BYGGNINGABALK 1713

laga förfall, som för skallafogdanom af twem mannom witnas skola, sig i tid ey infinner; eller kommer utan dugeligit nät, eller iagttyg; eller ey står ther han stålter blifwer; eller ställer sig otidig, giör oliud, upslår och uptänder eld; eller går ifrån skallen förr än lof gifwes, böte en daler: blifwer han aldeles ute; böte twå daler, och annan gång dubbelt: thessa böter må skallafogden med enom af nemden rätteligen af then brotsliga upkräfia, och hafwa theraf femta delen för sine mödo: wil then brotslige ey utgifwa böterna inom fiorton dagar sedan han tilsagd warder; stemmes tå til nästa ting, och böte ther til för tresko efter Rättegångsbalken, utan han pröfwas kan något theremot skiäligen inwända, som och bör lagligen höras. Förtiger skallafogden then som borto war, eller sig, som sagt är, förbrutit; eller gifwer han, eller annar någrom lof utan skiälig orsak at wara borto; böte twå daler.

§ 4. I hwario sokn, thersom behöfwes, byggin alle som ther bo och iord äga, hwar efter ägo sine, en wargagård, then en fierdung af soknen hålle hwart åhr wid macht, och hielpe thertil torpare sin bolby, så och then ängena får slå, eller byggin alle samtligen för ödesgårdarna. Hwilken som kallad warder til thenna bygning, och ey kommer; böte sex marker, och bygge äntå icke thes mindre: förfaller wargagård; böte then fierdung. som wid macht hålla borde, femton daler.

§ 5. Försumar någor sina wacht och arbete wid wargagropena, tå han tilsagd warder bete ther at hålla: böte hwar dag en daler: och then som thet upsatte betet dräper, eller nederrifwer; böte tre daler: slår någor neder wargagrop och thes tyg; böte tyo daler, och rätte henne up igen.

§ 6. Hwilkens få sotdör, eller odugeligit blifwer i thy län som iagttyg med lappar, eller wargagårdar brukas; han må thet ey utkasta, utan nästom skogswaktarom kundgiöra; hwilken utwise föresattan ort ther luder läggias skal, och sedan thijtföres ludret wid tre dalers bot: tilsäger icke han som miste, eller thijt ey förer; böte, som sagt är, tre daler: gifwer någor sin häst, eller annat stort få at dräpas, eller thet som dör til luderorten förer; wari thet året fri för iagt och skall, och niute thertil för thy som lefwande thijt föres något af iägeri sakörom.

§ 7. Försumar iägmästare i rättom tid genom skogen skalla