Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/246

Den här sidan har korrekturlästs
234
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

särdeles ther någor stad antingen hel, eller til en dehl igenom hwaria olyckelig händelse afbränd warder.

§ 6. Nu skall en allmanna plats, eller gata til stadsens nytto, antingen af sådant tilfälle, som ofwanbemält är, eller eliest efter konungens befallning inrättas, och sålunda ens eller annars fria och egna tomt, gård eller hus nödwändeligen ther til helt, eller til ett stycke intagas och afrymas; hafwi tå äganden inga macht för sig samma tomt och hus at behålla, eller annarledes at bebyggia, än the öfwer samma ort giorda författning tillåter: dock bör then, som således mister, och afträder sino, niuta efter laga werdering, sina fulla betalning, eller skiäligit wederlag.

§ 7. Wil ey ägaren sig rätta låta, och thet som af hans gårde och tomt kan öfrigit blifwa, efter giordan afstakning, byggia och behålla; hafwin tå borgmästara och råd macht thet, efter föregående werdering, til en annan at uplåta och försälia, som thet byggia wil, och niute kiöparen theruppå stadsens fastabref, sedan han wärdet uti penningar hafwer ägaren igenom witne tilbudit, eller, ther han icke wiliat them emottaga, honom til handa i rättenom, och, som lag fordrar, satt, samt therhos befinnes, samma tomt »vara lagbudnan och lagståndnan.

§ 8. Hörer the tomt stadenom til; tå må hon utan lösn wid sådana gaturättning intagas och brukas: men honom, som afträda måste, kan, ther han så begärar, och lägenhet ther til finnes, på annat ställe ena tomt inrymas med lika wilkor at byggia och bebo: är uppå the förra tomt några särdeles märkelig förbättring giord; niute tå ägaren så wäl therföre, som för sine bygning, eller thes afflyttiande ena billigan wedergiällning.


Cap. II. Om oskickeliga och förbudna bygningar i gemen.

§ 1. Ingen uptage af stadsens mark och grund några tomt, än mindre the samma bygge utan konungens ämbetsmans, samt borgmästara och råds lof och tillåtelse, så och therpå folgda tilbörliga utstakning: hwilken annorlunda giör; miste then så intagna platsen, och rifwe sina bygning neder, samt böte tiugu daler.

§ 2. Så må ock ingen uppå sine egna, eller stadsens honom tilmätta tomt några bygning å nyo företaga störra eller mindra, af sten eller träwärkome, förr än han sig therom hos borgmästara och råd