§ 10. Uti stora, folkrika och andra förnäma städer tillåtes ingom låta sina swijn gå ute på gatun wid tijo dalers plicht, så ofta någor thermed beträdes, och hafwi hwar och en fria macht sådana swijn at borttaga: men wil ingen annar; tå skal then, som ther til förordnad warder, them i hiäl slå och af wägen skaffa.
§ 11. Nu kan så hända, at något fä, eller annat diur dör i ens gårde; tå må han thet igenom sina egna legohion, wid samma plicht som i Byggningabalkenom förmäles, om the sig undandraga, eller igenom andra, som thertil förordnade äro, bortföra låta: kastar någor ett sådant utpå gatona, eller i watnet, ther thet icke strax afflyta kan, utan blifwer liggiande; böte tijo daler, och skaffe thet sammaledes utan upskof bort: men ther sådant, som kommer på allmanna platser och gator at utkastas, eller uti watn at wräkas, och ther liggia, wetandes ingen, hwem thet tilhördt, eller ho thet giordt hafwer; låte tå staden, för wissa betalning, igenom them, som ther til förordnade äro, afföra; hwilke, om the sig therifrån undandraga; böte hwar för sig sex daler, och tilhålles icke thes mindre thet samma at förrätta: men ther någor enom sådant såsom nesligit förwiter; plichte therföre som lag säger i 15 capitlo och 5 § i Byggningabalkenom.[1]
§ 12. Torg, hamnar, broar, och flero allmanna stadsens platser, skola antingen igenom indelta dagswärken, eller eliest af stadsens medel, eller sammanskott af thes inwånarom, efter som lägenheten finnes, wid macht hållas, och rensas.
§ 13. Hafwi ingen uti hamnen toma farkoster liggiande androm til hinder: giör thet något; böte tyo daler: men then som förer orenlighet, barlast, och gamla wrak tijt; böte tiugu daler, och wari förplichtad med sinom omkostnade sådant at bortskaffa.
Cap. IV. Om bygning grannar emellan.
§ 1. Ingen bygge för när sinom granna, och honom till skada: och förthenskul eho som något byggia wil bredewid sins grannes hus, och tomt, eller nederrifwa gammalt hus, mur eller plank, wari han i thessom målom plichtig sinom granna fiorton dagar förr ut therom at tilsägia: och syne iämwäl the, som ther til förordnade äro, som förr är sagdt i 1 cap. § 1.
- ↑ bot som cit. cap. 15 förmäles är och enlig med Kongl. M. Förord. 23 Maji 1696.
