Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/259

Den här sidan har korrekturlästs
247
BYGGNINGSORDNING I STÄDER 1713

tildrager, och arbeta på eldens dämpande, samt thera sakers räddande, som i största faran äro: försummes thetta utan laga förfall; böte tå brandmästare tijo daler, rotmästare fem daler, och alla the andre, som sig ey infunnit hafwa, hwar för sig tre daler.

§ 4. The som efter hwars och ens stads ordning äro bestälte til wissa syslor uti sådana händelse, ware sig antingen med watnsprutors, brandsegels, eller andra sakers och redskaps tilskaffande, eller til annat nödigt arbete, böra utan allo drögsmål komma tilstädes, samt hwar och en sitt tilordnada arbete med flit förrätta: finnes någor härwid hafwa warit försumelig, eller i otid utan lof bortgången, eller tagit hästar och annan redskap therifrån; böte tiugu daler.

§ 5. Nu kan nödigt pröfwas, at några hus, til at förekomma eldens utwidgande måste kullkastas; säte sig tå ingen theremot, eller i några måtto hindre wid tiugu dalers bot, och wedergiälde ther til then skada som ther af upkommer.

§ 6. Alt löst folk, som bruka sådant tilfälle til sina nytto, och andre onyttige, som intet arbete giöra kunna, skola af brandmästaromen och androm, som härwid hafwa at befalla, drifwas utur wägen: ställer sig någon motwillig, och i ene eller andro måtto oförrättar någon af them, som härwid hafwa at biuda och befalla, eller öfwerfaller och af arghet hindrar någon uti sino laga arbete: ställes han tå för rättenom, och afstraffes såsom för fredsbrott med fyratio daler: kommer giärning theruti, eller oqwädins ord; plichte thesutan, som lag säger om androm stadsens betientom, när them uti thera laga beställningar sådant wederfares.

§ 7. Råkar någor i olycka, som wid eldens släckiande arbetar; gifwes tå honom therföre af allmänna medel wedergiällning.

§ 8. I lika måtto bekomme ock then som af wådelden utan sino förwållande någon skada lider, en af stadsens inwånarom gifwen och samlad brandstud, efter domarens ompröfwande, til undsättning och uprättelse: men ther någors hus, eller gård, til at förekomma störra olycko, måste nederrifwas, och wådelden therigenom kommer att stanna; tilordnes honom tå therföre full betalning af theras ägendom som således blifwit behållen, efter then iämlikhet, som domaren pröfwar och sielfwa rättwisan fordrar.[1]

  1. C. 22 § 5 Byggb. SL.