Cap. XIV. Om medgift, som föräldrar gifwa barnom sinom wid giftomål.
§ 1. Gifwa föräldrar barnom sinom medgift, iord eller lösöra wid giftomål; eller tå the utur hus och bo thera skilias; eller när thet hälst skie kan: tå skal thet alt rätteliga af them upteknas med thes wärde:[1] och hafwi tå then thet undfick bruket och räntona theraf oberäknada så länge fader och moder båden lefwa: döör enthera sedan medgift gafs, och arfwet nu skiftas skal; bäri tå hwar och en med sielfs sins ede altsamman åter; ther uptekning, som sagdt är, icke skiedt; eller thet eliest nu ey wisst och kunnigt är, och syskene sig icke annarledes i fehl af nogare underrättelse kunna åt ordom thera nögia låta; och gånge sedan ther i til laga skifte. Thet är så underståndande: at alt hwad som behållit och oförnött är, thet skal til skiftes med syskenom, och fader, eller moder, som lefwer, återbäras: men är thet ey behållit, eller är förnött; gifwes tå up som wärdet war tå thet gafs: bestod thet uti penningar; bäres åter samma slags mynt, om thet finnas kan, eller thes fulla wärde som war tå thet utgafs:[2] så hafwer en eller annar mera bekommit, än hwart syskene hans eller hennes af fäderne eller möderne, sedan giäld rätteliga guldin är, kan få; gifwes thet ut, på thet hwar och en sin fullan arfwa lott åtniuta må, som i Erfdabalkenom sägs. wilia doch föräldrar gifwa barnom sinom, enom eller flerom, til giftomål thera, eller wid annat tillfälle, något i löso gotse, penningar, eller aflinga iord, utan sådana wilkor, til arf och egit; hafwin tå the ther fria macht til: ey må thet gots til skiftes återbäras, som så bewises gifwit wara; utan thet skiedt til thens förfång, som thertil then tiden bättre rätt ägde: men arfwe iord hafwin ey föräldrar wåld at bortgifwa, utan till bruk och nyttona allena, och doch. ey länger än til arf skiftas skal efter fader, eller moder.
§ 2. Gifwer annar giftoman skyldmanne sinom, eller skyldqwinno sine, som thes arfwinge ock så är, medgift wilkorligen, som förmält är, eller utan wilkor i löso och aflado gotse; eller, som lag
är, i arfweiord; wari lag samma emellan honom som medgiften, eller
