eller af en eller flere som mehnföre äro, eller med swår siukdom behäfftade, och utan wårdnad. Samma lag wari, ther någor stiäl af then som döder är, eller såfwande ute på markene; eller uti allmän fahrsote tijd, therest alle äro döde.
§ 5. Borttager och döllier någor något af thet skiepp och gods, som antingen skiepsfolket hafwa öfwergifwit, eller förutan folk är till lands kommit; warde straffad som 1 cap. förmäler.
§ 6. Kiöper någor wettandes thet som således stuhlit är, betale thet igen och böte äntå tredubbelt. Orkar han eij botum, plichte effter 1 cap.
§ 7. Stiger thet kiöpte till fulla 100 dalers wärde; straffes tå kiöparen till lijfwet, och betale icke thess mindre thet han således kiöpt hafwer.
4 Cap. Om stöld ute på marken.
§ 1. Stiäl någor ute på marken, på åker eller äng, säd, skuren eller oskuren, hö stackat eller ostackat, boskap som går i bet, inom, eller utom hägnadt: böte dubbelt emot annan stöld.
§ 2. Samma lag wari, om en stiäl bijstockar; eller hemptar frukt i trä- humble- rofwo- och kålgårdar; ärter och böner å åkren, eller i andra örtagårdar, ållon eller nötter; eller annars hugger wed och timber, stiäl och hemförer annars giärdsgård; stiäl i sågeqwarnar; fisk utur annars dammar, sumpar, nät, eller af hwarjehanda fiske- fogla- eller jägerijredskap; eller sielfwa redskapen aldeles bortstiäl.
§ 3. Hafwer tiufwer bolagsman, afrad, pant, bevijsligit och orubbat inlagsfä, egne barns eller stiufbarnapenningar hos sig inne, såsom och hustruns fasta arfwegods; och gifwes eij them skuld eller fulltygas kan, at the med stulit, witterligen giömt eller af tiufnaden nött hafwa; tå skall theras dehl först afskifftas. Men bindas the till saken, tå straffas jemväl the, som förr är sagdt. Men hwad som elliest finnes i hans bo och ägendom, och therpå tillförene eij lagligen genom inteckning eller dom åtalt är; therutinnan äge then som genom tiufnaden sitt bortmist, tiufwen lagfördt och dömma låtit, förmon och förträde, sin betalning att uthsökia, dock återtages först thet som igen finnes af sielfwa tiufnaden.
§ 4. Tager någor utaf arghet, och utan lån eller lego, annars båt eller fahrtyg, som äro läste; eller häst, som fiätrad och tiudrad
