§ 8. Begår någor lägersmål med ene qwinno, ey wetandes någon af sinom närskyldom, eller beswågradom henne förr häfdat hafwa; böte tå för lägersmålet efter lag, och therhos för sådana sak til the fattiga: men then som wetandes sådana missgiärning giordt hafwer, straffes efter thy som förr är sagdt.
Cap. VIII. Om lägersmål uti andra swågerlaget.
§ 1. Förser sig något igenom lägersmål uti andra swågerlagets rätta upstigande och nederstigande lineone: såsom ther man lägrar sine afledna hustrus stiufmoder; eller stiufsons hustru; eller sins stiuffaders enkio; eller sine stiufmoders stiufmoder: eller qwinna ligger när sins mans stiuffader; eller stiufdotters man; eller sine, eller sin mans stiufmoders efterlefwande man; eller stiufmoders stiuffader, emot wederbörlig wyrdnadt; böte tå för sådana swågerlags brott ottatyo daler, och för lägersmålet särskilt: skier thet i sidolineone; anses tå som annat lägersmål.[1]
- ↑ Kongl. M. Förord. 3 Novemb. 1703.
