§ 7. Högsta gatulopp är nijo gånger, med flere må ingen beläggias; the böra och effter saksens beskaffenheet och persohnens kraffter sålunda jämkas, att när the förmehras och stegras, ther må ett gienomlöpande fram och tillbakars, icke räknas för ett, uthan 2:ne gatulopp. Ingen qwinna må och för brått sin till mehr än 13 par rijs dömmas.
§ 8. Skall domens fullbordan skie på een eller flere lijka dehlacktige tiufwar, som sakfälte äre att betahla tiufnaden och thes tredubbla wärde, och mäckta the intet ther af giälda; straffas tå hwar och een till kroppen effter stöldens fulla wärde, men icke för then tredubbla återgieldningen, effter som i Tiufwabalken stadgas: ty eij må straff eller åthergieldning them emellan fördehlas, ther alla i stölden lijka dehlacktige äro.
§ 9. Nu kan enthera af them som i tiufnad lijka dehlacktige äro, betahla stöldens wärde, och thertill det tredubbla; tå tages thet uth hoos hwilken som thet giälda kan, och the öfrige straffas till kroppen effter stöldens enckla wärde, allena betahlas[1] och icke thet tredubbla, tå tages och thet fult uth, hoos then thet giälda kan och straffes de sedan alla lijka effter stöldens enckla wärde till kroppen, ty stöld bör åthergällas och straff där till antingen i godtse med tredubbelt eller till kropp mot heela stöldens enckla wärde. Med tiufwars kyrckioplickt förhålles som i Tiufwabalckens 1 cap. och sidsta § stadgas.
§ 10. Skiutes någon domb under konungens befallningshafware till fullbordan, ther then brotzlige är dömbd till rijsslijtande eller gatulopp och ther hoos till långwarigt fängelse eller arbete på ett eller flere åhr eller heela sin lifstijd, ther går gatulopp eller rijsslijtande föruth. och kyrkioplickten ther näst, men fängelse eller arbetet föllier therpå.
§ 11. Är någor för grofwe brott dömbd till gatulopp eller rijsslijtande på flere ställen än ett eller mehra än på een tijd allena; giöres tå så långt anstånd emellan hwarie gång, att fången af the förra slag bättras, och the andre sedan uthålla kan.
§ 12. Är någon dömbd till fängelse på wattn och bröd, tå bör honom under samma tijd intet annat till födo gifwas: skeer thet;
plickta then som till wackt och inseende ther öfwer satt är, med een
- ↑ B: enkla wärde, kan eij utan stöldens wärde allena betahlas.
