12 Capitel. Om skriffteliga berättelser som uti rättegångssaker af domaren til parterna utfärdas skola.
§ 1. När skrifftwäxlingen i någon rättegångssak sluten är, skal i cämnärsrätten, så framt saken är angelägen, äfwensom i hof- och rådstugurätten, thes sammanhang utur the wexlade skriffter af domaren korteligen och efter tid och år författas, som först käranden, och sedan swaranden meddelas, samt hwarthera högst åtta dagars tid til igenomseende, underskrifft och nödiga påminnelser föreläggas. Men wid härads- och lagmansting må sådant för tidsens korthet eij fordras.
§ 2. Återställes eij then utfärdade berättelsen inom then tid nu sagt är, eij eller ansökning giöres om längre tid then at behålla; tå skal then som längre thermed ute blifwer, böta i hofrätten tijo daler; i rådstugun fem daler; och i cämnärsrätten en daler; och förelägges parten ännu twenne dagar til thes återgifwande. Sker thet äntå icke; ware then uteblifwande til samma böter andra gången förfallen, och saken til afdömande företagen.
§ 3. Nu sökia bägge parterne, at til saksens så mycket fodersammare afgörande, ingen sådan skrifftelig berättelse utfärdas må; utan the wexlade skriffter genast til doms företagas: hafwi tå domaren macht thet at bewilja.
18 Capitel. Om munteliga förhör.
§ 1. Ther någor af parterna, eller bägge begära, at blifwa munteligen hörde, eller domaren thet pröfwar til uplysning wara nödigt; tå förelägges them wiss dag sig at inställa; och then sådant försummar, böte i hofrätten tijo daler; i lagmans- och rådstugurätten fem daler, och i cämnärsrätten en daler. Blifwer han andra gången borta, skal wederparten icke thes mindre höras, och saken sedan med dom afhielpas.
§ 2. Ingen fördriste sig at utaf rätterna begära, then han munteligen må hörder blifwa, som icke hafwer någon besynnerlig angelägenhet at föreställa, then han icke tilförende i sina skriffter eller munteligen anfört hafwer. Alla munteliga förhör skola ock i rättan tid begäras, och icke sedan saken till doms anslagen är, alt wid böter som i förra § sagt är; med mindre domaren pröfwar sådant nödigt.
