timat är; hafwi han tå hwarken för sig eller sinom samma arf förwärkat.
§ 2. Dör någor, och lemnar efter sig hustrun hafwande: blifwer hon tå dräpin, eller förgiord; eller fostret; eller både hon och fostret af mansens arfwingar; eller hon elliest illa handterad, så at fostret therigenom förgås, och kan thet klarligen bewisas; tå ärfwe barnet fader sin, och modren barnet sitt, och hennes arfwingar henne: men mansens arfwingar warin skilde therifrån; eller bärin thet åter, om modren ey wetandes sig hafwande warit, arfwet hade utgifwit, och plichte ther til för sine giärning som framdeles urskils i stad sinom.
§ 3. Dräper man hustru sina, wari sig med wilia, eller utan upsåt at dräpa, men doch igenom groft förwållande; fins tå huset oförändrat i thy stånde, som thet war när the i ächtenskap sammankommo, och hafwer hustrun med sig något anseenligit, eller störra delen af boet infördt; hafwi han tå förwärkat allan then giftorätt, som han elliest ther uti ägde, och tagin then hennes arfwingar allena, skiftande sedan thet öfriga med honom efter lag: men är boet mycket förbättrat, eller förwärrat; undanskiften tå hustruns arfwingar hennes andehl i boet, som thet tå står, och niuten sedan iämwäl then dehl hon war gifwin och gift til, samt morgongåfwona, om hon i lösörom gifwin war, och böterna för henne af mansens andehl. Kan thet ock rätteliga bewisat, at boet genom mansens slöseri, eller enskylta förwållande så förwärrat är, at hustrun mera med sig i huset infördt, än efter boets tå för tiden warande beskaffenhet, å hennes dehl kan belöpa; utmätes tå icke thes mindre af oskifto all then förmögenhet som hon med sig infördt, så länge något i boet fins at tilgå; och ther äntå något kan blifwa öfrigit; gångin tå iämwäl hennes arfwingar med mannenom ther uti til skiftes, tagande sedan morgongåfwona och böterna för henne af hans dehl. Dräper hustru sin man; wari lag samma, och hafwi hon ther til med förwärkat morgongåfwo sina: så må ey heller then, som then andra dräper, få nogon fördehl af oskifto. Hafwa the barn til samman, som omyndiga äro; tagi tå then theras arf under sina wärio och förwaltning, som thertil lagligen förordnad, eller barnomen närmast skylder är å thens sido, som skadan led: dör thens son eller dotter, som således dräpen blef, och hafwer icke barn efter sig; niute tå hwarken fader, eller moder som skadan giorde, eller the nederstigande af slächtene, som sin arfwerätt igenom dråparen
