XI. Cap. Huru och för hwilka orsaker fader eller moder måge giöra barn sitt arfwelöst.
1 §. Nu will fader eller moder göra sitt barn arfwelöst; giören tå thet skriffteligen, eller munteligen med tweggia manna wittnom, och gifwen tillkänna orsaken som them thertill drifwit hafwer: såsom, om son eller dotter hafwer burit hand sina på fader eller moder med wrede; eller undsagdt och stådt them effter lifwet; eller aldeles afklädt sig then wördnad the them skyldige äro, och them i ord eller giärningar ett otillbörligit föracht bewijsat; eller them utan skiäl med otidiga rättegångar omfördt; eller för någon grof sak som theras heder och ära angår, obewisligen angifwit eller anklagat; eller utaf arghet förledt och förfördt them till thet, som them til lif, heder eller ära kunnat skadeligit wara.
2 §. Sammaledes om barnet kunnat, och doch icke welat sin fader eller moder uti thess siukdom skiöta; i thess fattigdom nära; i hwariehanda olycka, och hälst lifsnöd hielpa; eller utur fängelse, ther någonthera hos fienden fången woro, förlossa.
3 §. I lika måtto; om son eller dotter emot föräldrarnes willia gifwer sig till fördärfweligit, oärligit och beryktat sälskap; tager sig sådan handtering och lefwerne före, som föräldrarna och slächten till wanheder länder; eller begår stora och grofwa missgiärningar, som ära och lif angå.
4 §. Förser sig dotter med lägersmål; stånde tå i faders eller moders macht, henne arflösan att giöra, som i Gifftomålom skils, ehwad then som henne lägrat hafwer, tager henne till ächta, eller eij.
5 §. Likaledes; om son eller dotter, wari sig uti sina föräldrars hus och bröd, eller ther utom, giffter sig emot faders och moders wilia och samtyckie, särdeles med beryktade personer; eller försuma the af föracht till föräldrarna, och utan bewisligit hinder, att höra och taga till gifftomålet theras råd; hafwi tå fader eller moder som til giftomålet eij samtyckte, macht att skilia ett sådant olydigt och wanartigt barn ifrån alt arf effter sig; ther icke för werldslig rätt bewisas kan, att föräldrarne utan skiäl och till sitt egit barns skada, thet ächtenskap welat förhindra.
6 §. Giöres någor arfwelös, och grundar sig eij sådant uppå fog och goda skiäl; wari thet ogilt, och skall ther granneliga
