Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/92

Den här sidan har korrekturlästs
80
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

XIX Capitel. Om ens yttersta wilia och testamente, huru thet lagligen skall förrättas, och ho thet giöra må.

1 §. Alt testamente bör förrättas med klara ord tydeligen och til alla omständigheter fulleligen, uti goda mäns närwaro, som thertil witne äro, antingen skriffteligen, eller ther omständigheterna så fordra, munteligen. Sker thet skriffteligen; förrättes tå jemte namns underskrifft, med anteckning af tid och rum, när och hwarest thet giordt och underskrifwit blef, och att wittnen, edeligen ther så påfordras, kunna betyga, att the af testamentsgifwaren warit til wittne theröfwer kallade, och at han med godt och sundt förnufft för them förklarat sin mening therutinnan och wilia, aldeles wara sådana, som thet af them underskrefna och bekräfftada testamente innehåller och förmäler: doch stånde under hans fria utlåtelse, som testamentet skriffteligen hafwer upsatt, om han will witnen thes innehåld weta och läsa låta, eller eij: sker testamentet munteligen; kalles ock tå thertill tu eller trij witne likaledes, som sagdt är, fulleligen therom att witna och betyga.[1]

2 §. Warder någor å sådana ort stadder, att han inga witne wid handena hafwa kan, och sitt testamente likwäl wid sundt och fullt förstånd med egna hand upsätter, och thet med sine hands och namns underskrifft och insigle bekräfftar, så att therom intet skiäligt twifwelsmål är; tå niute samma testamente icke thesmindre laga krafft: men hade han eliest med egna hand sitt testamente upsatt, eller munteligen giordt, och honom sedan tid och lägenhet warit wittne theröfwer at kalla, och alt rätteligen fullkomna, men han sådant wiliandes aflåtit; hafwi tå thet ingen macht.

3 §. Ho testamente giöra will, han skall wara kommen til laga

ålder, sig och sino, som i testamentet inflyter, sielfwer rådande, wid

  1. I marginalen med Folchers stil: Redigeres i kortare lagstyl. – Conf. H. Ex:ce Grefwe G. Cronhielms annotation som sålunda lyder: testamente munteligit eller skriffteligit som befinnes wara giort med sundt och fult förstånd af frij willia uthan twång eller förledande, så att intet skiäligit twifwelsmål ther om wara må, thet skall hållas för aldeles richtigt och äga laga krafft. – Äfven detta är skrifvet med Folchers stil åtminstone från och med orden: »som sålunda lyder». – Å ett särskildt inhäftadt blad finnes af Folchers hand samma anteckning afvikelser: – – – twång och förledande – och äga krafft med rubrik: Copia af det project Hans Excell:s Kl. Rådet och Præsidenten Gr. Cronhielm gjort huru det i nya lagen kortast införas kan om testamenten.