9 Cap.
§ 1. Såssom här lembnes een gieldskylldiger fritt, då laga mätning och uthsökn hoos honom skier, att nembna hwad han will af sin fasta ägendom låta i betahlning gå, arf eller aflinge; så synes fuller af Erfdabalken 20 capit § 6, att så mycken och så god aflingeiord, eller der fast ägendom icke finnes, löösörer och penningar bör settias i stellet igien, och ikläda sig samma willkor och beskaffenheet. Men huru wijda det skulle wara nödigt något derom här att förmähla, såsom i det 4 capit § 6 införes, om någon försällier arfwejord, och kiöper annan i stellet, det är allenast oförgripeligast her wid att påminna.
11 Cap.
§ 1. Så wijda uppå det godz, som sälliaren eij kan hemola kiöparen, uthan rätta ägaren kommer, som her förmäles, sitt att igien få, woro dessförinnan af kiöparen anlagd någon nödigh och nyttig melioration och förbettring, skulle den honom icke wid afträdet förnöijas, hwar om synes wara nödigt något att förmählas.
§ 2. Hwad tahlan uppå kiöpet lagen här förbehåller sälljaren för des obetalte penningar, till dess fasta är åkommen, det woro och nödigt att blifwa något tydeligare uthsatt; om han må ryggia kiöpet, sedan det een gång uthan willkor fullkombligen slutet är, eller hindra lagfarandet, och dess resterande betahlning wara honom uthi godset framför alle andre förbehållen, hafwandes der uthi till sin förnöijellse dess säkerheet.
§ 4. Dhet tillägges fuller her, hwariom, som winner iord, huus, eller tompt för afradz och fahrdag, ränttan och hyran deraf för det åhret, men om någon således winner skattejord, kan han dock eij komma till att niuta ränttan deraf, uthan den bör till wederböranden, cronan eller frellsemannen, oacktadt hwem iorden innehafwer, uthgå; och synes fördenskull nödigt något therom att röras, och om den, som winner ett skattehemman innan afradzdag, bör han något på det åhretz wext, emoot förra possessorens ärfwodes förnöijande, att tahla, eller förre possessoren må niuta laga fardag och flyttietijdh sigh till godo.
§ 7. Om fångaman haar laga förfall och derföre intet han straxt, enär klander yppas, framkomma, synes det possessoren swårt och emoot det 6 capit § 15 ofwanföre, att iorden ställes i qwarstadh.
