§ 4. Är stadgat, att den, som rättan afradsdag eij skatten betalar, skall den med siette penningen nästa ting efter Iuul förnöija; nu låter mången längre räntan innestå, och sedan ifrån det tinget intresse på heela summan söker, dy synes nyttigt att stadgas, det ingen mehr änn siette penningen fordra må, ehuru länge han sedan skatten okrafd lembnar.
Ad. § 6. Här medellst synes cronobonden böra afraden längre föra änn Kongl. Maij:ttz reglemente beordrar.
Wexiö dhen 3 Septemb. 1695.
10. Utlåtande från Linköpings län.
Till underdånigst föllie af Hans Kongl. Maij:tts den 10 nästledne Aprilis till Herr landshöfdingen afgångne och oss sedermehra communicerade allernådigste breff och befalning, att justitiæ betienterne skola widh första dheras lägenhet sammanträda, och effter noga öffwerläggiande nödwendige påminnelser författa öffwer dhen af Kongl. Maij:tt till lagens reviderande förordnade commission förfärdigade Jordebalck, haffwa undertecknade på Linköpings slått sammankommit, och hwad oss således i nådher warit anbefalt, underdånigst fullgiort, som fölger.
1. Uthi dhet 1 cap. § 2 förmäles, att besittningzrättz, såsom stadge- stedie- sämie- stubbe- och hwarjehanda annor rättz hemman, skola som lössöron ärfwas och skiptas syskon och slecht emellan. Nu gifwer wehl lagen klarligen wijd handen, hwad åthskilnadt ähr emellan lööss och fast egendom, och huru man kan arff fallne lösöron sällia till hwem man will: men som sådan jord å landet kommer nu i arff att considereras som lössöron, och man haffwer icke något wist determinat, huru dermed skall procederas, nembligen på hwad sätt, och effter hwad wärde sådant arfskiffte kan, eller bör arffwingarne emellan jämbkas, hwilket oförgrijpeligen synes nödigt att bliffwa så domarne som andre wederbörande till effterrättelse exprimerat, hwarigenom många disputer i slijka måhl kunna bliffwa affbögde och förekombne.
