2. Emädan sielffägande jord å landet exprimeras wara cronefrellse- och skatte, som per expressum om jord wijd staden intet uthnembnes, och således torde förorsaka något twiffwelsmåhl om slijk jord ther och vore; alt fördy synes oförgrijpeligen klarare, att desse trenne slags jord, som iemwel wijd staden finnas, uthtryckeligen nembnas och införas.
3. Uthi det 2 cap. § 1 ähr wähl infördt om skattejord, som ähr under rusthåld och till rustningsstamb, huruwijda dhen kan försällias, förpantas och arffwingarne emellan deelas, gifwandes och så Kongl. Maij:tts nådigste till dombstolarne affgångne breff wijd handen, huru medh chrono- så wehl som med skatterusthåld skall wijd rusthållarens dödelige frånfälle förhållas. Men såsom härwijd icke ähr något förmählt, huruwijda chronorusthåld, som en eller annan med mycken bekostnad tillkommit, och sedermehra kunde föranlåtas att abalienera, måge till någon annan transporteras, altså wore önskeliget, att och iemwähl om chronorusthålls transporterande i gemeen något Wist bleffwe determinerat, hwilket dher dhet skiedde på samma sätt som med skatte, oförgrijpeligen synes lända till Kongl. Maij:ttz så mycket större säkerheet om rusthållens bestånd i lengden.
4. Såsom offta händer, at åthskillige pehrsoner bliffwa arftagande uthi ett huuss i staden, och sombliga låta sig fuller uthlösa, men somblige, ehuru ringa deehl dhe äga, hwarken willia taga lössn, eij heller sin deehl emoth hyra uplåta till den mästägande, uthan fast häller giöra honom intrång med inrymmande aff någon annan, till rätta byrdemans förfång; fördenskull i anledning af dhet 2 cap. § 3, hwarest förmäles, att dhen, som största deehlen tilförende äger, haffwer wåld att åtherlösa dhet, som ifrån ett skattehemman försåldt ähr, giörs härmed dhen underdånige påminnelse, om icke äffwen dhetsamma kan för ett huuss i staden bliffwa infördt, att dhen, som större deehlen i ett huus äger, må dhen mindre ägande, som icke fullsutten ähr, uthlösa effter mätismannaordom.
5. Wijd jämförande: aff wår ennu brukeliga lag 3 capit.. Jordebalken L. L. och dhet 6 cap. § 1 i denne communicerade jordebalck, kan man icke förbijgå i underdånighet att påminna om åthskilnadt, som giörs i jordekiöp för närmaste byrdaman, antingen att lösa effter mätismannaordom, eller effter dhen mästbiudande, finnandes man af dhet 11 cap. § 1 jordebalk Uplandzlagen, att till bijbehållande aff
