ansees och considereras bör, som det då wijdh dehlningztiden finnes, warandes och städernes lägenheet och landzortens beskaffenheet åthskilligh, så att uthi den eena staden mindre, och den andra flere serdeles uthhuus oundwikeligen betarfwas.
Ad cap. 6.
Att naboo än ytterligare må niuta des forna rätt och förmohn, synes sig sielfft billigt; men i fall huus eller tompt wore försåld uthom byrd och eij heller af byrdemän lagligen klandrades och löstes, så att nabon då wore nermaste, men dess uthan med ett sådant huus eller tompt tillförende försedd, som ett huushold kunde wara fullsuttit uppå, som cap. 2 § 5 förmäler; hade och dess uthan ingen sådan lägenheet eller servitut som § 9 h. cap. oppreepar; hemställes då, om icke borgmestare och råd äfwensom uthi § 5 h. cap. må skåda, hwem som mest omtränger, emedan een naboo elljest igenom naborättens förmohn skulle kunna draga till sig store dehlar af städerne, och deremoth så uthstängia de unge och nyss ankommande, att de motte gåå huusville, seerdehles på de orter, som intet stå med beqwämligheet att uthwidga.
§ 10. Det händer icke sällan, att sälljaren och kiöparen så sins emellan öfwerens komma och aftahla, att uthi sielfwa kiöpebrefwet een widt större summa eller kiöpeskilling införes än elliest betingat och aflagd är, blott af uppsåth att antingen der igenom heelt och hållit afskreckia eller platt uthestängia byrdemannen ifrån inbyrdandet eller åthminstone giöra honom det fast swårt och odrägeligit, hwarmed der kiöparen beslåås, är fuller för honom straffet determinerat, så wijda han öfwertygas mehra hafwa opburit än han sielf uthgaf; men om sälljarens poena påminnes äfwen wähl, om icke hans brott lijka straff meriterat, som § 12 h. cap. indigiterar, effter som brottet synes wara merendehls lijka, och intentionen uthi begge måhlen eenahanda, nembl. börden der med att undwijka.
§ 14. Den 2:ne een jord sälljer, böter för ohemult hwar 6:te penning af kiöpesumman; verba antecedentia synes willja förstå detta straffet allena för den: som först sälljer jord till någon uthom börd, och sedan till någon innom börd eller någån annan rättz och förmohns ägande; och föreslås dy under correction, att allenast det kunde tilläggias, att den 2:ne eena jord sälljer, antingen de då äga
