förty dhet, som uthtages och uthmätes af debitoren, ähr icke annat ähn ett pignus publicum sive prætorium, för hwilken orsaak skull dhet och 3:ne gånger effter lagh plågar uppbiudas.
4 Cap.
4 §. Dhe orden dhes arfwingar uthlösa synes tydeligare blifwa, när som tilläggas: sina barns twå dehlar, arg. 29 cap. jordb.
5 Cap. § 3.
Dhe casus, som 19 cap. Gifftmb. förmäler om, när mannen må sin hustrus fasta egendomb försällja, tyckes böra verbotim här införas till dhe orden: och hafwe dhen wålldh slijk jordh till hemmanet åtherlösa, som större dehlen tillförende äger; effter detta talar om een distinct casu, nembligen dhet, som eemoot 1677 åhrs placat kan ifrån hemmanen sållt, panttsatt eller gifwet wara, så kan man eij annat see, ähn och dhet uthi een särskillt mening bör sättias, så att dhet icke confunderas medh dhen casu, som uthi samma meningh uthi begynnelssen finnes, som ähr, att emoot 1684 åhrs placat ett skattehemman eij må uthi allt for små stycken dehlas, kunnandes eij heller dhen, som största dehlen hafwer i byen, lössa allt dhet till sigh, som från hemmanen kan sålt wara, uthan för alle dhe proportionaliter lössa, som interresserade ähro i hemmanet.
5 §. Angående häfdebyte, i anseende till Kongl. Maij:ttz allernådigste placat den 21 Junij 1677 om skattskylldigh jordz dehlningh och förminskande, item Husesynsordningen, tyckes häfdebyte ingalunda böra hwarken skatte- eller cronebönder tillåtas, stycketalls, såssom ängh emoot ängh, eller åker emoot åker, men om een skattebonde äger ett hehlt, halfft eller 1/4 hemman och will dhet in totum och på wiss tijdh upplåta een annan till häfdande emoot ett annat, dhet synes eij kunna gifwa anledningh till underslef emoot Kl. Maij:ttz placat de anno 1687.
6 Cap. § 1.
Kiöper man annars jordh, dhen bör af sälljaren uppbiudas lagligen 3 gånger, och stånde effter sidsta uppbudh natt och åhr, bördomänn effter mätismanna ordom till lössn, lijkmätigt lagen och Kongl Maij:tts placat den 10 julij 1684, hwarifrån man icke synes
