för lijka berättigade, så att the må skillias med lotten, eller om förstfödzlorätten faller till den nästa i ålderen; 2. om föräldrars disposition och förordning genom testamente härwid intet kommer att anses.
Uthi den 3 § förmäles, att häradznembd med cronofogden skola ransaka om ett skattehemman kan tåhla flehra åboer. Här kan frågas, om häradzhöfdingen bör wara med tillstädes, när denna underskeer. Eliest synes nödigt, att uthsatt warder, hwarest pröfwande bör skee, effter ther allenast nembdes om ransakningen.
Hammarstellen, strömmar, skog och grufwedehlarwedehlar eximeras ifrån förbudet om hemmansfördehlningen styckewijs; samma frijheet och förmån synes städerne kunna niuta, så att the få behålla och besittia den sterile marck, som the af bohlbyer sig tillhandlat och med kostnadt uparbetat, effter Kongl. förordningen af åhr 1682. Grunden af the bortsålde skogar i Bergzlagen, sedan the afkåhlade äro, skola wara under sine hemman förfaldne igen. Nu frågas, att när een bergzman icke allenast kiöpt usum fructum, uthan iembwäll sielfwa grunden, om han icke må niuta samma rätt till den skog, som med tijden igen upwäxer och således alt framgeent den få behålla.
Cap. 4.
Uthi den 2 § synes nödigt, att en wiss tijd förelägges, inom hwilken denuntiation bör skee till medarfwingen, om han eliest skall wara förbunden till ersättningen, så att om then icke skeer ther inom, medarfwingen då må wara frij för alt wijdare åtahl, i fall saken förlorades.
I den 3 § sätties bördkiöpt jord under aflinge jordz titul och begrep, ther lickwäll bördkiöpt jord haar sin egen natur afskild ifrån pur aflinge, så att arfwejord, bördkiöpt jord och aflingejord böra wara särskillda, eliest måste man bruuka een owahnlig fördehlning på aflingejord, nembligen aflingejord inom börden och aflingejord uthom börden, som intet behöfwes, när den wahnlige fördehlningen bruukas.
Uthi den 4 § stadgas, att när mannen innom warande echtenskap bördar sin hustrus arfwejord, då äger hon macht wid mansens död sine arfwingar uthlösa.
Häraf gifz tillfälle att fråga 1. när the hafwa barn sin emellan och modren dör för fadren, om barnen tå får lösa sin moders börd af fadren, hälst då han trädt i annat giffte, ty sådanna casus
