Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/210

Den här sidan har korrekturlästs
196
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

Den 4 och 5 § synes tahla om eenahanda saak, ty den, som af argheet och illwillia opsatte råå wrijder eller nye nederlägger, han giör dhet till ingen annan ända än bringa under sig annars egendom och således blifwer eenahanda straff.


Cap. 14.

I den 3 § sättes een regel: äro parterna eense om bägge änderå, då bör strecket synrätt gå. Men här synes den exception behöfwas: så frampt krookrå icke bewijses på sätt som sagt är uthi nästföregående ord.

I den 6 § tahlas om synekostnaders betahlande, men mycket mörckt, eij eller exprimeras alla casus, som i sådanna händelser förefalla: 1. dhe orden betala omkostnaden för them bägge äro uthan twifwel så förstående, att den, som tappat både wid lagmans rätten så wäll som häradzsynen, skall icke allena hafwa förlorat sin egen kostnad på lagmans synen, uthan och betala sin wederpart den kostnadt han giordt på häradzsynen; 2. kan här frågas, om under thet ordet kostnad bör förstås tijdspilla, möda och beswär i saaken för wederpartens egen person, eller om sådant intet skulle komma i någon consideration; 3. dhe orden skillier them åth, betahle för den sista, ther saaken stadnar, äre uthan twifwel så till förstående, att den, som wunnit wid häradzsynen, och sedan tappar saaken wid lagmans synen, skall icke allena hafwa förlorat sin giorde omkostnadt på häradzsynen, uthan och betala sin wederpart alt hwad han kostat sig wed lagmanssynen; men den, som wunnit wid häradzsynen, synes intet temere litigerat, fast han tappat wid lagmans synen och således tyckes kunna, slippa med kostnaden på häradzsynen och förskonas att refundera sin wederpart kostnaden på lagmans synen; 4. om konungssyn gillar häradssynen och ogillar lagmans synen, qværitur, huru omkostnaden skall betahlas; 5. om een part tappat både wid häradzsynen och lagmanssynen, men wunnit wid konungzsynen eller vice versa, qværitur, huru expenserne skola betahlas.

I den 7 § stadges, att om intet råå och röör finnes emellan bygder by och ödesby, så behåller bygder by det han med gårde ingrijpit hafwer. Men det kan hända, att bygder by under den andra byens ödesmåhl inbegripit och instängt största dehlen af ödesbyns ägor, qværitur, om han derföre skall få sådant behålla, och om thet