jordh, som här penare[1] kallas, och grannarnas ägor långz åth och rundt omkring från hwarandra skillier; men dessuthan hålles i ängier, skogar och morasser, strömar, åar, rinnande bäckar och källor, såssom och jordhfaste steenar och stoore trään med kors inhugne sampt gropar medh kåhl upfylte för gräntze- eller rååmärken och ägoskilnader. Hemställes fördenskull Hans Kongl. Maij:tz nådigste godtfinnande i diupaste underdånigheet, om icke widh detta capittlet om råå och röör for dhe landzorter, der man af 5 steena råår intet weet, någon limitation kunde införas, att man till dhe reglor, som till Swerige, derest slijka råå af ålder finnes, kunna lämpas, härstädes uti dömmandet icke så stricte förbunden wara må, uthan dhe skillie- och rååmärken, som här af ålder brukelige warit, gillas. 1 annan händelse lärer widh förefallande jordetwister ingen råå här i Ingermanlandh, som af ofwanomrörde penare, korsträän, kålegropar etc. består, kunna witzordh gifwas. Men hwarest här effter råå å nyo läggias skall, kan den wähl, så wijda ortens lägenheet så medhgifwer, här effter rättas och läggias.
3:o. Ad cap. 17 om tijonde påminnes i underdånighet, att man här i landet icke af någon tijonde wetat, uthan station, som allmogen effter obhetahlet till cronans ränterij erlägger, kallas här af gemene man tijonde. Dessuthan hafwer allmogen här till dagz effter Hennes Maij:tz sahl. drottningh Christinæ förordning och resolution för presterskapet här i Ingermanlandh af den 16 junii 1642 och effter obhetahlet så wähl i spanmåhl som andre perdzedlar dhe evangeliske prästerne deras rättigheet betaldt, och ryssarne dessuthan sine präster af den grekiske religionen sielfwe contenteradt, hwilket alt, om dett tillsammans slås, synes dett emot tijonden, som i Swerige och Finlandh uthgifwes, effter denna allmogens slätte wilkor kunna swara.
4:o. Dett 18 cap. om hemmanens städzell och bruuk å landett syynes icke heller kunna till denna landzorten aldeles lämpas, aldenstund allmogen härsammastädes är mästadeels flychtigt fålck, hwarföre dett på denna gräntzeorten mehr under twång hållitz, och dett
icke den frijheeten lembnatz, sigh effter behagh hemman städia och
- ↑ Finskt ord, hvars betydelse i en bilaga till Dorpats hofrätts utlåtande öfver förslaget till jordabalk angifves sålunda: Pener, deren zweierley, Grenzpener und Ackerpener, sind, werden entweder von Erde oder Stein gemacht; Pener ist eigentlich ein langer Strich oder Linie von beyden Seyten aufgeworfener Erde (Erdpener) oder Steine (Steinpener).
