Ad C. 2 § 1 et 2. Om cronojordz sälliande och donerande synes lyda till Konungzbalcken, sampt om rust- och knechthåld, som konunger kan åläggia och förordna effter rijkzens tarfwer och tillstånd, sampt förbyta och förändra i een annan krijgzform, på sätt och wijs som tijderne då medgifwna, medan krijgen eij altijd på enahanda sätt uthföres, såsom historierne nogsampt gifwa tilkenna; och wore så tienligit at i stellet för rust- och knechthåld sattes wapnetienst och krijgztienst. Elliest synes det allenast böra för lag stadgas, som perpetuelt och oomskiffteligit kan wara, och det öfrige lända till Kongl. constitutioner och förordningar, medan och elliest lagen blefwe alt för widlyfftig.
§ 3. Om hammarstellen, strömar, skog och grufwedelar etc. synes kunna införas i Bergzordningen.
§ 4. Om stadge- och stubbehemmans sampt sämie- och städiehemmans sälliande och förpantande, så wijda dee crono äre, synes och lända till Konungzbalcken.
§ 5. Desse böter synes blifwa för höge och synes wara tienligast, att bötterne sattes effter som af ålder warit hafwer i alle gamble lagböcker, på marketaal till 40 och ringare marker, i proportion af broten; item til 2 gånger 40, 3 gånger 40, 4 gånger 40, 200, 300 och 400 marker, och synes dee föga högre i penningar kunna sättias, effter som eij månge högre böter kunna betalas, eij heller komma på det sättet, när dee äre för höge, någre böter til fiscum, utan der dee lindrigare sätties, så kunde och sedan det, som till justitiens befordrande länder, deraf uppehållas.
Ad C. 5 § 2. Det är iu 2:ne, som göra. byte, nu synes thet wara mörckt, hwilkendera med desse orden förståås så länge then lefwer, som bytte; synes fördenskull wara af nöden, att det klarligare sattes.
§ 4. Om konungens tillstånd synes altijd kunna förmälas i Konungabalken.
§ 5. Angående bötterne, så synes wara tienligast, at dhe altijdh uttryckeligen uthsätties och specificeras, i proportion af brotet.
C. 6 § 1. Desse orden niutandes den andras opbod till godo. Synes wara nödigt, at dee klarligare sättias, nembligen om dee skola wara så till förståendes, at bördemannen sedan eij behöfwer bruka någre opbod mehr.
