Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/227

Den här sidan har korrekturlästs
213
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

intechningar och annat lagfarande skulle företagas och förrättas, skulle dhet hwarjehanda oreda och confusion uthi justitiens wählskippandhe förordsaka. Jembwäl magistraterne betages dhen kundskap, som dhem competerar äga öfwer dheras stadz tillhörige jordh, huus och tompter, så wäl som inwåhnarnes, men besynnerligen borgerskapetz tillstånd, wilkor och förmögenheet, så wäl till Hans Kongl. Maij:ts höga intresses befordran, som sielfwa justitiens laghskipandhe, och förfrämjan widh förefallandhe måhl.

Ad cap. 6 § 4. Uthi dhenna § synes wara något mörkt, att intet lätteligen sielfwa ordemeningen kan begrijpas, der desse orden icke blefwe widh slutet satte: så frampt dhen, som aflinge jorden förwerfwat, sig medh laga fasta förseer.

§ 7. Är rätta bördzman öfwermaga etz. Detta synes icke wara enligidt medh dhet 18 cap. Erfdb. § 3, der en gifftwuxen jungfru må testament giöra uthom des förmyndares answar och rättigheetz antagandhe, så frampt uthi dhenna § icke insätties: jungfrun, som icke är gifftwuxen, eller wetwilling.

§ 9. Dhet hafwer warit ett allmänt bruk, att den naboo, som hafwer legat nedanföre dhen, som will sin huus eller tompt försällja och hafwer wijst åth torgz, hafwer hafft större rättigheet än dhen, som legat ofwanföre, hafwandes warit ett gammalt ordasätt att tahla, att naborätten hafwer gådt åth torg och sällan ifrån. Altså hemställes Hans Kongl. Maij:tt i största underdånigheet, om icke detta uthi denna § måtte komma i consideration.

Ad cap. 7 § 6. Af stadzjordh, huus eller tompt må man gifwa hwar siette penning etc. Synes oförgrijpeligen böra wara frij och egen jord, hwilket något liusligare kunde blij uthsatt, effter stadzjordh i förmåge af det 2 cap. 5 § eij må försällias och abalieneras uthan wederbörligit tillståndh, och altså consequenter dher af inthet [kan ?] och bortgifwas.

Ad cap. 8 § 10. Dher dessa orden wed slutet äro införde, att en lijkheet någorlundha skier emällan låhnet och dhen nytta, som af panthen flyta kan, her jempte kunde komma i betrachtande, att icke allenast en lijkheet skiedde, uthan jembwäl hwad medh skiäl kunde wara bewijsligit, att pantäganden mehr bekommidt till interesse af sielfwa förpantningzsumman än 6 procentum om åhret, det kunna på sielfwa capitalet för betahlning berächnas.