Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/290

Den här sidan har korrekturlästs
276
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

säkerheet för rustningen uthi sielfwa jorden, dehls och owist, alldenstundh man widh undersökandet om eens egendomb ofta finner sigh efteråth beswijken, och omöijeligt är att medh någon wissheet kunna wetta kiöparens wilkor och förmögenheet, medh mindre han uprättade på sin egendomb ett edswuret inventarium, hwilket intet står att præsumera, dett man medh sådan gravation skulle willia tilhandla sig skattejordh; och förutom att ett sådant undersökiande skulle komma att onödigt dragas uth, wara både kiöparen och sälliaren till omkostnadh, samt ställer en rusthållare i sämbre wilkor än en annan skatteman; kunde och deraf föllia, när ett dant skattehemman gingo till salu, anten en fiermare bördeman eller och helt och hållet en främmande, som woro af större förmögenheet än den, som närmare woro, skulle då stängia densamma ifrån sin bördh.

Att skattejordh, som är till rustningzstam, icke må dehlas flere arfwingar emellan, uthan att en må lösa de andra uth; hålles oförgrijpeligen före, så wijda hemmanet kan tåhla flere åboer, att man eij annorlunda widh desse än andre skattehemman förfahrar, på det att en rusthållare, des barn och arfwingar icke måge komma att blifwa af sämbre wilkor än en annan skattebonde, hälst ärfahrenheeten wijsar, dett konungen iblandh bättre är belåten, att flere åboer ähre på ett rusthåldh, än när en dett ensam brukar, som offta icke är förmögen dertill.

[§ 2]. Här synes nödigt till förekommande af all oreda, att uthsättias måtte, huru många dehlar frälsejordh må dehlas och klyfwas uthi, att cronones rättigheet här igenom hwarken må rubbas eller minskas.

[§ 3]. Här förmähles, att skattskylldigh jordh eij må stycketahls ifrån bohlbyn sällias eller förpantas. Men som flere sätt finnas i 1677 åhrs placat införde, medelst hwilka hemmanen kunna förlahmas, synes eij obilligt, att de samma här och uptages; skulle eij heller wara oskiähligt, att frälse hemmanen sammaledes härunder begrepes, till att undfly oreda, som wijdh slijke hemman mycket plägar förorsakas.

Hwadh beträffar att skattehemman eij må sällias eller fördehlas iblandh flere, än derpå pröfwes fullsittne, så är dett fuller laghehnliget, men som den här till dagz altijdh blifwit skattadh för fullsitten, som ägt en fierdedehl i ett hemman, synes billigt att