Jordb. – – –. Jämbwähl andra laga fång finnas, till exempel i dett 26 [cap. Byggningab.] L.L.: ligger flåttholmer – – – flåttholma, som han – – – landh sitt fästa, och i dett 23 [cap.] Erfdabalken: nu än jordh är gifwen – – – tage jordena åter, som honom gafs; så ähre och cessio et præscriptio laga fångh medh flera andre.
Cap. 4.
§ 6. Här förmähles, huruledes mannen må sällia hustruns arfwejordh, men som sådant tillförende icke warit honom efterlåtet på annor hendelsse, och med andre wilkor, än som finnes i dett 27 och 28 cap. jordb. L.L.., tyckes och skiähligt, att honom hädanefter eij heller wijdare frijheet efterlåtes. Hwadh som här omtahlas, att arfwingar skohla niuta så liufft som ledt, synes icke till detta, uthan annat rum höra.
Cap. 5.
§ 1. Att bördeman eij må lösa jordh i byrdh, när den går i byte, tyckes – – – wilkor böra stadgas, – – – jorden, är medh alla – – – godh, som den der bort – lijka gått läge; skulle – – – så lärer deraf föllia – – – slächt sällan eller alldrig – – – börda, dett dehras föräldrar medelst möda och beswär förwärfwat.
§ 4. Det samma, som stadgas, att kiörkors, academiers, scholars, fattigas och hospitalers jordh eij må bortbytas uthan konungens lof, synes och böra uthsättias om prædiis emphyteuticis, att de icke uthan domini directi tillståndh bortbytes.
§ 5. Häfdebyte, såsom strijdande emoth 1677 åhrs placat, tyckes icke böra tillåtas, dehls till att förekomma hemmanens förlamande, dehls och att ägoskillnader derigenom medh tijden icke måge råka i owisheet.
Cap. 6.
§ 1. Ehuruwähl sälliarens fränder intet kunna lösa till sigh, fram för främmande des – – – synes lijkwist icke wara obilligt – – – jordh, och så opbödes, att – – – dett icke någon, som – – – jordh skulle således få – af aflinge, att alienera – – – – till någon främmande – – – twister skulle upkomma, så – – – andra – – – uthi hade någon rättigheet på ett eller annat lagliget sätt förwärfwat, de wid opbuden den samma kunde
