Ad § 2. Dhenne mening han må på sin kostnad sökia häradzhöfdingen etc. tyckes för kortheet skull kunna bättre medh desse orden uthföras: hafwer det lagligen att andraga.
Widh desse orden: då böhra alla grannar sina dehlar medh träde, säde etc. förmenes wara onödigt, att så alt specificera, huru bonden bör åckeren etc. laga, för än han får gå till jämkning, uthan kunde det kortare så uthsättias: då bör alt emellan grannarne jemkas och rättas.
Sidst påminnes, att här är förbijgångit det, som i gamle lagen wähl præcaverat står, att ingen må till skiptes dehla, uthan han fierdung äger i by, till att betaga således een och annan trätosam alt tillfälle, sine grannar att oroa och inquietera.
Cap. 9.
Widh detta capitlet påminnes allena, att här gås ifrån dhen gamle lagen angående tillöckningzjordh till dijken och reenar, som giöras här större än i gamle lagen determinerat finnes. I öfrigit förmena någre af Kongl. Rätten, att i stället för ordet floodijke wore tienligare att bruka aflåpsdijke.
Cap. 10.
Widh detta så wähl som det fölliande 11 capitel, huru åcker och ängh häfdas och förmeeras, sampt gärdzgårdar och dijke åhrligen widh macht hållas skohle, så och widh det 12 och 13 cap. finner Kongl. Rätten intet att påminna, allena tycktes, att rubriquen af det 10 cap. kunde formeras kortare, således: Om hägn och stängd; elliest hwadh böterne anbelangar för odugelige gärdzgårdar, tyckes dher widh böra confereras den 16 § i huusesynsordningen.
Cap. 14.
Ad § 1. Det 9 cap. förmenes här wara citerat per errorem, emedan i det capitlet om slijk materie intet handlas, uthan torde twifwelsuthan här wara meent § 4 cap. rozm, hwaräst om hägn förmähles.
Dheriempte påminnes, att det här tyckes för offta det eena capitlet beropa sig uppå det andra, hwilcket lagstifftarena elliest giärna söckia att undwijka det mästa dhe kunna. Emedan och lagstifftarena bör allena giöra lagh, men dommarens embete är, effter saakens beskaffenheet dhem att applicera.
