säljaren och den först bindande, at den är närmast, der han wil gifwa hwad en annan högst biuder.
H:r Commiss:n Porteus tyckte den förste biudaren må wara närmast, när han gifwer det, som annan biuder.
H:r Ass. Carlheim tyckte, att Kl. Collegium häröfwer kunde höra Rådm. Aulævill, efter han sitter med i Lagcommissionen och denna balken uppsatt, då Kl. Collegium wijdare häröfwer få rådgöra. Hwartill H:r Asses. Hökerstedt: det lär wara nog at här om conferera med H:r Asses. Cameen, som jemwäl suttit i Lagcommission.
Sedan fortfors, och war wijd den 8 § intet at påminna.
Wijd den 9 § discuterades, om icke köp, som en gäng är slutit, bör stå på winst ock förlust; likwäl efter närmare eftersinnande, at den, som gier ut goda penningar, bör derför hafwa des waluta, kommo nu samtl. Kl. Collegii Herrar öfwerens, förutan H:r Ass. Hökerstedt, at låta denna § stå orubbad, allenast at de orden utelemnas at säljaren och köparen icke rätt förstått hwarandra, efter sådant tillfälle woro til oändliga disputer.
H:r Ass. Hökerstedts mening war denna, att § således ställes: Finnes i sielfwa wahran ett så förborgat fehl, at warken köparen eller säljaren kunnat thet förutse, och intet å någonthera sijdan förut något förbehåld skedt är, ware då köp ståendes såsom slutit på winst och förlust.
Af denna mening war äfwen H:r Comm. Stiernhök; dock förente sig med de öfrige H:rr angående att de orden utslutas, det säljaren och köparen eij rätt förstått hwarandra.
Hwad præscriptio temporis härwijd angår, tycktes den intet kunna utsätjas, utan at en beskedlig dommare efter hwart fals egenskap deröfwer bäst lär kunna reglera.
10 § approbatur.
11 §. Allenast obserweras, att här bör stå köparens waror och en åtskilnad göres emillan lös och fast ägendom.
12 och 13 § approbantur.
14 §. H:r Ass. Carlheim påminte här wijd, om icke af de här utsatta böter borde beslagaren 1/8 dehl tillkomma, hwilket höllts skäligt
Härwijd blef ock den förl. åhr 1717 oppsatta instruction för gullsmederne i riket oppläsen.
