om upsägningen ifrån dess förra husbonde, och de orden: upwist sin förra husbondes afskedspass och witnesbörd om thess ährlige förhållande uteslutas, emedan afskiedzpass icke plågar uthgifwas, för än tiänstehionet träder uhr tiänsten, och under de 6 weckors tiänst, som återstå, tjänstehionet sig tiläfwentyrs illa förhålla kan. Dessutan torde ock wara nödigt, at en wiss summa til städiapenning kunde uthsättias, och det til förekommande af det oskiäliga stegrande af sådan städiepenning, som ibland legohion föröfwas, nemligen til 1 daler silfwermynt för en dräng och 16 öre silfwermynt för en piga, så i staden som på landet, och den, som högre städiepenning fordra: eller gifwer, kunde med böter beläggas, efter som åtskillige tiänstehion flytta ifrån den ena husbonden til den andra, endast derföre at hos någon annan huusbonde få högre stedsel. Ytterligare synes tiänligast wara, at hela den 22 § uthi detta 15 cap., hwaräst stadgas om upsägning, kunde införas uthi denne 13 §. Och wid berörde 22 § följande mening wid slutet tilläggas: det tiänstehion, som för den utsatte tiden sig hos en annan städier, bör så wäl som den, hwilken tiänstehionet städiat, plichta hwarthera med tije daler silfwermynts böter. Orckar den förra icke botum, bör han i dess ställe kroppsplicht undergå.
§ 14. Kunde wid slutet följande mening tillsättias: och förblifwe hos den husbonde, af hwilken tiänstehionet först städian i laga tid undfått hafwer. Och sedan tiänstehionet städian i laga tid emottagit, hafwe ingen kraft, om det samma sielf eller genom andra städian återbär.
§ 15. I stället för orden: efter Michaelis tid kunde sättias: {{sp|efter legostämman, hälst som legohion hafwa i städerne 2:ne legostämmor, och om legohion hafwa stadt sig hos någon här i staden på halft åhr, synas de icke så lång tid böra frie wara.
Til orden: lagstadde tiänstehion kunde tilläggas: som sin tiänst ombyta; och i stället för de orden: böte så mycket, som husbonden kan sig ett annat tiänstehion för thet åhret lega kunde sättias: böte så mycket, som husbonden tiänstehionet i löhn tilsagt hafwer.
§ 18. Wid slutet af denna § tyckes följande mening kunna tilläggas: Och för den, som biuder högre löhn eller andra förmåhner,