Thetta synes wara mörckt; derföre förfrågas, sedan han wärdet af tiufnaden med gatulopp fullgiordt, om böterna skola derunder vara begrepne, eller och särdeles för sigh plichtas.
Om gatulopp proportionerat emoth andre straf hafwe wij tillförende oförgrijpeligen yttrat war meningh, förstående igenom 80 man 40 på hwar sijda och tu slagh för ett af dem, som stå mit emoth hwar andra.
Ad ea verba: är det qwinnesperson etc. slijte emoth 8 dahler silfwermyntz wärde 4 par rijs, 2 slagh af hwartera etc. Not. Synes wara ganska ringa emoth gatuloppet, åthminstone borde wara halfparten deremoth.
Härhoos hemställes underdånigst i betänkande, om icke åthskildnat borde giöras emellan dem, som af argt upsåth och wanart stiähla, och andre, som i dyr tijdh och stoor hungersnödh någre victualiepertzedler till deras lijfzuppehälle stuhlet, medh omständigheeter att dhe effter yttersta förmågo sökte arbete, men icke hekommit.
Cap. 2.
§ 3. Öfwermaga straf tyckes böra wara halfparten mindre än annat straf, äfwen som för kwinkönet.
§ 4. Ad ea verba: lämpandes straffet dereffter; att undfly arbitrium tyckes böra uthsättias wist straf, hwarom tillförende. Förfrågas härhoos underdånigst, om detta boodrätt skall considereras aldeles som tiufwerij eller något mindre, och derföre förtiena lindrigare straf. I romerska lagen kunde man och hustru, föräldrar och barn icke laghsökia hwarandra i detta måhl furti, utan rerum amotarum.
Cap. 3. Om tienstefållkz stöld.
§ 1. Denne stöld borde oförgrijpeligen dubbelt straffas mooth annor stöld, för det han mindre än annor kan wachtas och förekommas – ingen kan achta sigh för huustiufwen – och ganska sällan på färska giärningh anträffas, ty borde domare i detta måhl mera tillhöra klagandens goda sannolijka skiähl, än den beklagtes nekande, och contestation, hwarom mehra framdehles i det 10 cap. § 3. F frågas härhoos, hum dhe fyredubble böter fördehlas skole.
