28. Utlåtande från Bohus.
Om tiufwerij.
Cap. 4.
§ 6. Emedan den lasten angående en annars creaturs miölkning är hel gemen serdeles på landet, och deröfwer mycket klagas; ty synes straffet något böra skärpas, och hemställes Kongl. Commissionen, om icke en sådan tiuf, enär han beträdes, må några wissa timar för och effter middagen stå och skämmas, och när delinqventen offtare kommer igen, om icke straffet då borde fördubblas.
Cap. 6.
§ 4. Huru den straffas bör, som stiäl från annan under på- stående gudstjenst i kyrkan mindre än 20 dahler s:mt?
§ Eod. Många pläga uthi sine stolerum och bänkar i kyrkan förwara sina böcker, dem de bruka til sin devotion, uthi en liten låda under lås och nyckel eller öppna liggande, så ock lembna hyenden och ludna hudar, dem man har nödigt att bruka för sin siukdomb skul, hwilka saker stundom på andre tider än då gudstiensten förrättas, bortstulne blifwa, ty frågas, huru sådane tiufwar böre straffas. Om een tappar eller glömer något i kyrkan, och den, som sådant träffar och uptager, intet uplysa låter, uthan döllier, huru een sådan bör straffas.
29. Utlåtande från Upland.
a) Från Upsala.
Observanda till Missgierningzbalkens dehl om tiufwerij.
[Cap. 1.]
§ 3. Stiäl [någon] mehr än 50 dahler och mindre än 60 dahler löpe nije gatulåp; lemnas till betänkiande, om icke den, som mindre kraffter har att utstå, borde mindre gatulop löpa, ty elliest träffades intett legislatoris intention, och dess utan kunna intett alla gatulåp utstå, utan måste sättia lijfwet till.
§ 7. Om tiufwer fångas, släppes eller tages förlijkning före ock lösn etc., stånde tiufwarätt. Synes sielfwa målsäganden icke kunna härunder begripas, emedan ingen ratio juris kan tilläggia honom
