än dhen andras, och att straffet dhereffter bör proportionerna. Ty hwad dhen första widkommer, som råder, så är ju hans brått mindre än hufwudtyfwens, i betrachtande dheraf, 1:mo, om hufwudtyfwen var wahn tillförende att stiähla så att han af sig sielf wäl hade stuhlit, om ingen rådgifware kommit emellan; 2:o att man skulle kunna movera actionem furti emot en sådan rådgifware och låta straffan såsom een tyf, fastän hufwudtyfwen blefwe hindrad och inthet furtum committerat, som är orimeligit; 3:o är och owist, om han, som rådde, icke har kunnat ångra sigh och sitt råd åtherkalla, om han hafft lägenhet dertill, innan dhen andra stäldte sitt tyfwerij i wärcket; 4:o är swårt bewijsa, att någon warit i råd med hufwudtyfwen, efftersom uppå hans bekiännelse och wittnesmåhl inthet är att byggia. Hwad widkommer dhen andra tyfwen, som giömmer och hyser, ehuruwäl gemenlig så tahlas, att om ingen woro, som giömbde, så woro ingen, som stuhle, så hafwer dhet sigh i sanning lijkwäl annorledes. Ty om skiönt alldrig någon annan wille giöma dhet tyfwen stiähl, så kan han wäl giöma dhet sielf. Hwarföre håller iag oförgrijpeligen före, att man bör giöra een åthskillnad emillan, om han, som giömde, har wetat uthaf, att tiufwen wille stiäla på dhet stället eller ett annat, heller och om han dherom fick weta, sedan han hade stuhlit, på hwilken sidsta händelse hans brått och förseende mycket ringare är sielfwa tyfwens, som stahl; och dherföre nog, om han tilliika med honom, som råd hafwer gifwit, kommer till att plichta till een half part emot hufwudtyfwen.
Cap. 2 § 2. Stiähla flere tillhopa, giälde åther een för alla, eller hwar för sig, om dhe förmå, men böte sedan hwar för sigh. Uthi handel och contracter, dher flere taga något god: till läns med samnad hand, går fuller an, att dhen förmögna betahlar för honom, som inthet äger att giälda med, Rådstb. cap. 16 och dhet fördhenskull, att han igenom convention sielf hafwer underkastat sig »een sådan lag. Twärtom när flere tyfwar hålla sig tillsammans, behöfwa dhe intet dherwid giöra emillan sig någon annan lagh än så, .att dhe, som lijka arbeta och äfwentyr för dhet stuhlna godzet uthstå, skohla lijka dehlar dheraf bekomma, uthan att dhe sig bekymbra om huru dhet skall bötas och betahlas. Ty dhet åligger dommaren, så snart dhe blifwa rögde och uppenbarade, att giöra effter lagh. Hwilken lagh att han må kallas och wara rättwijs iämbwäl för ett så
