4:to. Om någon gifft eller ogifft råkade att lägra sin hustrus syskonnebarn, hwadh plicht på sådant föllia borde, effter man härom ingen klar lagh hafwer, om i anseende att man och hustru äro ett kiött, hustrunes syskonebarn considereras som mannens syskonebarn, ex eo argumento, att qvo gradu prohibita sunt matrimonia in consangvinitate, eodem etiam in affinitate; deinde qvoto gradu qvis conjunctus marito in consangvinitate, eodem gradu conjunctus est uxori in affinitate et vice versa; och fördenskull böra plichta effter straffi ordningens 2 punct hwartera 80 dahler; eller ock som Hans Kongl. Maij:tt förmedelst dess anno 1680 d. 30 december publicerade förordningh om dee utij skylldskap förbudne leder gifwitt den nådige decision, att ingen annan gradh utij skylldskapen till ächtenskap skall förbuden wara, än allenast secundus gradus lineæ æqvalis, som är emellan syskonebarn, så att utij alla andra grader ächtenskap må tillåteligit wara, et super conseqvens, att lägersmåhl utij dee öfrige grader allenast medh poena arbitraria beläggas, och således desse plichta effter allmen lagh och praxis som oskyllde pärsoner.
2:do Wijd Sårmålabalcken.
3:die cap. 3 §. Der någon blifwer slagen och bastonerad från hufwudet och öfwer hela ryggen, så att kråppen blefwo utij en blånadh och blowijte, hwilket man offta har exempell på, huru då wijdh sådan händelse sådant bör resenteras och afstraffas, hälst efter man intet kan wetta tahl på blånaderne.
Om slagzmåhl på sielfwa kyrckiogården skall æstimeras högre än utom kyrkiogården på kyrckiowägh?
Skulle någon upsättia för annan i mörkrett skrämsla eller förkläda sigh en annan därmedh att skräma, och af en sådan galenskap timade olycka, antingen till lijf eller ledamöter, på hwadh sätt det hälst skie kunde, om icke på sådant borde oförgrijpeligen straff införas?
3:tio Wijdh Edzörsbalcken.
17 cap. 2 §. Såsom den där höö och rågstack, icke giör så stoor skada, som den där bränner by och bonde och lijka straff lijkwähl äfwen pålägges den, som det förra bedrifwer, som det senare; altså tyckes oförgrijpeligen, att straffet proportioneras effter giärningen och dess werde.
