tree månader, emällan Lijffland, Estland, Ingermanland och Swerige fyra månader, dem, som utom rijket wistas, sex månader; till hwilken ända häradzhöfdingarne effter föregången communication med landzhöfdingarne tingen så långt förut lysa böre, att parterne kunna hafwa tijd stembningarne att uttaga och öfwerlefwerera låta, men dhe långwäga kunde citationerne så långt för utlysningarne tillställas, som här åfwan förmält är, då den instämbde parten skall wara plichtig att taga utlysningztijden i acht, och kunde utlysningarne utaf predijkestolarne publiceras till häradztingen twå månader förut, till lagmanstingen tree månader. I städerne stämmes till cämbnersrätterne åtta dagar förut, till rådstugun fiorton dagar, med mindre det är resande personer, eller och sådane måhl, som intet så långt drögzmåhl tåla kunna.
II.
Dhe strijdande parterne böra på häradztingen tijdeligen klåckan åtta om morgonen wara tillstädes; kommer någon då till att upropas, eller på tingzplatsen sökias eller efterfrågas, och är utan laga wijst: förfall borta, böte 1 dahler sölfwerm:t; sammaledes böter han och, om han effter middagen upropas eller effterfrågas, och intet sig infinner, och då tages wid andra upropet saken före, och dömes effter dess beskaffenheet; inkommer swaranden å samma ting med laga förfall, som är 1:o att han i sotesäng eller sårum ligger, 2:o i konungens tienst upbodat, eller faren är, 3:o i häcktelse sitter, 4:o af fienden hindras, 5:o af wådeld eller wattuflod nöd lijder, 6:o ifrån sine sinnen kommen, 7:o oförmodeliget infallande dödzfall af man, hustru, föräldrar eller barn, 8:o till högre eller annan rätt förr stämder är, då skiutes saken up till nästa ting; men wises intet sådane laga förfall å samma ting, tå dömes icke allenast i saken, utan då går och den afsagde domen till utmätning, hwilket den andre parten emot borgen lyffta kan, om han det begärer. Kommer den swarande parten på nästa ting, och effter föregången stämbning på sin wederpart, söker wisa sine laga förfall, då bör rätten sådan hans ursächt noga skiärskåda, och der hon laglig finnes, saken å nyo företaga och afdömma. doch begge parterne så wäl om förfallen som hufwudsaken laga waad förbehållet. Winner han både om förfallen och hufwudsaken, då går den undfångne utmätning tillbakars, men winner han om förfallen,
