och förlorar hufwudsaken, då blijr executionen ståndande, till dess domen af högre rätt kullkastas, hwilken och äfwen wäl om förfallen döma bör; kan han intet sådane förfall wisa, då stånde honom fritt inom natt och åhr hufwudsaken att återwinna, om han kan och gitter. Och hafwe ingen macht med en sådan sakz återwinnande längre att dröija, än natt och åhr ifrån den dag första domen föll, och äge sedan der uppå ingen wijdare talan. Pröfwer och öfwerdomaren någon wijdare ransakning wara af nöden, kan han den förordna på ort och ställe, som wederbör, förbehållandes sig sielf domen, sedan ransakningen inkommen är. Kommer swaranden tillstädes, och käranden utan laga upwijste förfall uteblifwer, då är swaranden för hans tilltaal aldeles frij, och niute för sin omkostnad en skiälig wedergäldning.
III.
Att parterne må påläggias i första instantierne, anten dhe munt- eller skriffteligen agera, tydeligen och noga framföra alt hwad till saksens uplysning tienar, och derwid sedan lägga alle sine bewijs, skiähl och documenter, som dhe kunna hafwa, och intet deruti förbjjgå, eller med upsåt, list och hwarjehanda konst innehålla, och till öfrige instantien lemna eller upskiuta; 2:o att för större richtigheet skull nödigt woro, att i cämbnärs- så wäl som i rådstugu- lagmans- och hoffrätterne, domarne böra af- och reenskrifwas, förr än dhe publiceras och afsäijas, så att begge parterne kunna straxt, så snart domen är afsagd, deraf få sin afskrifft, och den, som intet tager straxt ut den fallne domen eller resolutionen, skall böta i hoffrätten 5 dahler, i lagmans- och rådstugurätten 3 dahler och i häradz- och cämbnersrätten 2 dahler s:mt; 3:o att så wäl för en och annan parternas, särdeles dhe fattigas och enfaldigas, skull, så och för underdomarens heder och respect, man icke förplichtas så i hastigheet, utan beskied och betänckiande på stunden, som här till skiedt är, emot cämbnärsrättens dom wadepenningar att inläggia, utan förunnes dem twenne dagars råderum, nembligen till klockan 12 om tredie dagen sig att omhugsa och betänckia, om dhe willia wädia, eller eij.
IV.
Till rådstugurätterne synes ingen stämbning wara af nöden, utan när någon wädiat emot en cämbnärsdom eller resolution, bör
