mellan skriftlige, uthi wichtigare, och muntlige uthi ringare saker uthfärdande stämningar observeras bör, deraf det senare uthi den 1:ste § af denne process iemwähl statueras, men det förre om aftahlet emellan häradshöfdingen, sampt läns- nembde- och fierdingsmän med stillatijgande förbijgås; så underställes i all underdånigheet Kongl. Maij:ttz nådigste godtfinnande, om icke i det anseende at häradshöfdingen kommer för alle wid häradsrätten fallande dommar att swara, men intet nembden och fast mindre läns- eller fierdingsmän, något ord kunde inryckas, derigenom samme personer måtte förstå, det dem sådan myndigheet till at stämma icke af deras embeete eller uthan effter föruth giordt aftahl och häradshöfdingens förordning tillkommer, till hwilken dhe för det, som een eller annan för skriftlige stämbningar af förmögnare folk kunde komma at upbära, bör reedo och rächenskap giöra, så wähl som och antingen för eller wid sielfwe tingets begynnelse hooss häradshöfdingen alle instämde parter angifwa och uptechna låta.
2. Emedan offta wid underrätterne ähre om stämbningars lefwererande på eens gård twister förekombne, då dhen, som under häradsrätts jurisdiction hafft sin fasta egendomb, men warit i annat lähn boendes, i det den stämmande parten då förment nog wara, at stembningen dher den, som citeras skulle, hafft sin gård eller fasta egendomb till någon af des folk lefwererad blefwe, men den, som stämmas skulle, tyckt sådant icke nog wara, ja här wid denne rätt de casus förefallit, at een eller annan adelsman, som bodt i. Finland, Lifland, Ingermanland, Danmark, och wijdare aflägne uthrijkes oorter i anseende till här fallet arf eller annan upkommen twist om des fasta egendomb, kommit till at stämmas, då här wid rätten warit brukeliget, at, så wijda saken allena privatos angådt, har stämbningens beställande blifwet lembnadt till dens försorg, som den sökt, och iemwähl honom blifwet förelagdt richtigt recepisse af den, som stämdes, at införskaffa, ifrån den oort, der han bodde eller wistades, uthan anseende at han här kunnat på sin gård hafwa någon betiente, effter som i fölie af det 15 cap. Jordabalken L.L.. ingen hafwer wåld at dömma öfwer någons mans jordegodz eller ägodelar uthan jordäganden ähr lagligen stämbd, och sielfwer till swars, eller hans wissa ombud, som hafwer hans fullmacht med hans öpna breef och insegle, och eliest swarandens samt dens willkor, som någon egendomb i handom
