Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/511

Den här sidan har korrekturlästs
497
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

I förstone blifwer i underdånigheet considererat, att såsom man icke annat kan finna än att Hans Kongl. Maij:ttz nådige upsååt och ögnemärke för denne gången allenast dher hän syfftar, att summariter och i kortheet låta inhämpta dess justitiæbetientes underdånige meningar, hwad dem tyckes kunna hindra och förtaga all widlöfftigheet i processen, men att dock i alt öfrigt den brukelige ordinantien de anno 1614, och rättegångsprocessen 1615 sampt Tingmåla- och Rådstugubalkerne blijfwa dommarne till rättelse, så lenge och till dess något wist både uti lagen som rättegångsprocessen omständeligen warder författat och stadgat.

Ty har man i ett så högt och angeläget wärk eij widare kunnat gåå, eller sig utlåta, än hwad den högloflige Kongl. Lagcommissionen förmedelst dess upsatz nu begynt att gifwa anledning till, utan allenast önske, att lijka såsom Hans Kongl. Maij:ttz högstbepriselig Kongl. nijth om lag och rätt nu i wärket är, förmedelst lagens reviderande, att till sine trogne undersåtares wälstånd och rättelse låta uthsökia den nogaste rättwijsa i alle måhl, som wid dombstolar förefalla kunna, att icke mindre äfwen wäll en fullkomblig och distingverat rättegångzprocess för alle civil- och criminalmåhl blefwe författat och den först hade sin begynnelse ifrån sielfwa domaren sampt dess nödige egenskaper, så att likwäll han, som blifwer satt till att meddela hwariom och enom, thet rättwist är, bör wijsa något wist prof af sin igenom studier och ärfarenheet färwärfwade capacitet och skickeligheet, att kunna rätteligen förwalta ett så wicktigt och till så stort answar förbundit embete, innan han med ett sådant officio blefwo benådat, så skulle icke allenast de högnödiga studia derigenom mycket tilltaga, utan och sielfwa justitien fast bättre blifwa administrerad, jemwäll i synnerheet Hans Kongl. Maij:tt, till underdånigste föllie af sollicitationsplacatet, för månge onödige klagomåhl, som förmodeligen då ej skulle höras, så mycket mera befrijas.

2. Om dommarens eed sampt dess embetes heder och myndigheet, och det i underdånig anledningh af glorwärdigst i åminnelse konung Gustaf Adolphs rättegångsordinanties 1 punct.

3. I hwad sakers uptagande een dommare är behörig eller eij, och hwad som hörer till behörigheeten af foro sampt rätten.

4. Uthi hwilka måhl een dommare må jäfwas, och huru jäf märkeligen skola pröfwas.

Utlåtanden.32