Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/519

Den här sidan har korrekturlästs
505
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

söker och förmodar uppå een owädiat domb een prompt execution, då succumbenten först beswärar sigh hoos executoren öfwer dommen och dommaren, hwilka komma att förklaras, saken till icke ringa uppehåldh och fara, sedan acterne icke äro så alle widh handen, utan blifwit i häradzkistan lämbnade, och rätta förewetandet kan wara fallet utur minnet, dy synes oförgripeligen nödigt, att een åthskillnadh blefwe denominerad, öfwer hwilka måhl och inom hwadh tidh sådane klagemåhl öfwer afsagde dommar måtte andragas, på det så wäll dhen, som wunnit, måtte weta fatalia af sin säkerheet, processen blifwa så mycket tryggare, dominia rerum så mycket wissare, och der den, som funne sig förordsakat öfwer sådana dommar, emot hwilka laga waad icke tillåtes, att beswära, blefwe pålagd intra fatalia appellationis sådan sin intention hoos dommaren förständiga, så kunna då säkrare till öfra instantien specificeras, hwilka casus, som widh andre instantien icke stannat, och twisternas långsamheet igenom slike ärenders distingverande sampt processens och fataliernes exprimerande märkeligen abbreveras och förkortas.


Ad § 15.

Påminnes, att dhe, som uppå lagmansrättens upkallande treskas att komma till mundteligit förhör, måge med wiss plicht beläggias, äfwen som i rådstugun, emädan allenast en skrifftewäxling å begge sider tillåtes.


Ad § 17.

Effter de acta, som skola reenskrifne inlefwereras ifrån lagmans och rådstugurätten, betalas med 12 öre s:mt hwart ark, wore wähl, att häradz- och ciembnersrätten finge och så wetta sin taxa för dhe acter och documenter, som effter dommen copialiter uthgifwas skola.


Ad § 21.

Förfråges underdånigst, om desse 10 dahler s:mtz plicht skall iämbwähl attenderas wijd häradz- och ciembnärsrätter? Och som somblige förgripelser kunna röra sielfwa dommaren, somblige contraparten, huru desse böter så wähl som alle andre skola delas.


Ad § 22.

Wore önskandes och wähl, om the måhl utsattes, i hwilka ingen förlijkning bör tillstädias, i synnerheet till häradz- rådstugu- och