Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/551

537

RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

at jämte ofwannemde annotation blifwa brukade, så skulle de synas icke tiäna till något annat, än giöra den winnande parten mera försäkrad, at den, som redan succumberat, tänker sin interponerade appellation fortsättia, så at swaranden så mycket tryggare må kunna giöra sig den kostnad förskaffa sig fullmächtig, och så medelst paratus i rättan tijd comparera; och i fall någon skulle slijk notification försumma, anten aldeles eller till det minsta 14 dagar föruth, förr än dies comparitionis infaller, at på sådan händelse ingen desertionsdom borde föllia, utan allenast någre wisse lindrige böter och ersättning för den kåstnad och skadestånd, som contraparten bewisligen deraf kan tagit hafwa. Doch skulle Eders Kongl. Maij:ttz lagcommission tyckia ingen widare notification wara nödig, än då, när en part hafwer appellerat och attestatum appellationis är på ofwansagde sätt den winnande parten kunnog blefwen, men appellanten finner sig sedermera i saken, och tänker sin talan och appellation deserera, at samma appellant wid den händelsen bör i så god tijd, förr än terminus comparitionis infaller, appellationsdesertionen contraparten tiänligen genom 2:ne gode män, ifrån hwad domställe den och kommit, notificera, at han eij behöfwer hwarken sielf eller någon des laga fullmächtig hoos öfwerdomaren tillstädeswara, och der han sådant försummar, ersättia all bewislig skada och omkostnad, swaranden af reesa eller elliest gitter bestyrkia sig derigenom tagit hafwa; börandes desutan de appellerade wara förplichtade hoos öfwerdomaren, der en sådan desererad saak borde elliest inkomma, på rätta comparitionsdagen skriffteligen sin desertion tillkännagifwa, och der förlijkningen parterne emellan skriffteligen författad woro, af den samma en copia sin berättelseskrifft bijfoga, på det öfwerdomaren må såmedelst kunnogt blifwa, af hwad orsak den appellerade saken kommit at hwijla. Skulle och appellanten sådant försumma, bör han med wisse pänningeböter för sin mootwillighet eller nachlässighet ansedd blifwa, hwarigenom hwariehanda beswär, som twistande parter elliest råka uti, icke allenast lära blifwa hämmade, utan och aldeles afskurne. Och som det skulle falla lagmännen mycket beswärligit sielfwa afbijda de 8 dagar, sedan lagmanstingen slutne äro, endast för attesterandet skull på bägge parternes domar, om appellation skier eller intet, så kunde samma olägenheet derigenom afböjas, at någon eedsworen domare på den orten, derest lagmanstinget hållit är, må blifwa