bewislige wara, och icke afstängias att nämbne den för tiuf, falsario etc., som bewisligen så är, uthan att bötha derföre.
Punct. 23.
Att och förlijkningar uti criminele mål eximeres, eller, så wijda målsäganderätten angår, tillåtes.
Punct. 24.
Såsom appellation emot inga contumacie- och interlocutoriedommar borde tagas, så synes och nödigt blifwa infördt, om icke emoth injuriemåhl det ske kunde antingen i ährerörige eller slagsmålsährender, och wälde etc.
Punct. 25.
Då klare odisputerlige fordringar skola gå till uthmätning, så synes wara nödigt att blifwa inryckt, att det orichtige och disputerlige deremot eij måtte compenseras, eller med det richtige derföre anstånd wara, uthan det owisse till laga uthförande uthskiutas, och doch den en odisputerlig fordran har, bårgen påläggias för den andras fordran, så frampt han pröfwas wara fattig och oförmögen.
Frågas uti underdånighet, om icke det wore billigt, att då någon sig eij uti Kongl. håfrätten förklarar wid den honom förelagde tijden och terminen, om icke då hans sak må förtegat erkännas, hälst då han icke kan bewijsa sig hafft till ett sådant uthblifwande laga förfall, hwilket oförgripeligen så mycket mera synes böra ske, som att de nedrigare instantierne uppå första stämbningen saken afgiöra, då den stämbde uthan förfall utheblifwer.
c) Iustitiæ betienterne i Wästerbottns höfdingedömme.
1 §.
1. Såsom uppå landet mindre saker ibland förelöpa när in under tingzterminen, hwilke wid nästa ting – kunna afgiöras, der icke 14 dagars stämning woro deremot, hwarföre synes för större lindring skull stämbningzterminen för de mindre saker kunna kortas till 8 dagar,
2. Lappmarkerne äro uti processen intet förmälte, doch till justitiens skippande äga sine egne dommare, hwilka, en gång Om åhret uppå upbördz- och marknadztijderne förrätta justitien, och i så måtto
som lappalmogen allenast då tillsammanskommer ifrån wijdt belägne
