at morgongåfwa, som gifwes på landet i aflinge, skall räcknas barnomen för möderne, där lijkwähl i stadgan är förordnat, at morgongåfwan adelige personer emällan skall räcknas för fäderne, uthan at giöra någon åthskildnat emillan arfwe- och aflingejord, warandes Kongl. Rättens oförgrijpelige tanckar, at häruthinnan wore rådeligare blifwa wijd stadgan och det som däruthinnan är förordnat.
Ad 4 § gifwes underdånigst wijd handen, om icke wijd dhe förste orden kan tillsättias det ordet, aflinge, så at meningen blifwer denne: gifwes morgongåfwa i staden uti aflingejord, huus etc., och det för den orsaken skull, som här effter wijd 6 § påminnes.
Ad 5 §. 1:mo. Såsom i denne § förordnas, at morgongåfwa i arfwejord på landet eij må gifwas högre än till een tridiung, och eij till ewärdelig egendom, uthan allenast till nyttan och bruket, så finner Kongl. Rätten, at häruthinnan något nytt statueras, så wähl i anseende till adelsståndet, i det här sättes ett annat qvantum än 1644 åhrs stadga innehåller, som till bondeståndet, aldenstund dem effter förra lagen warit effterlåtit at gifwa i morgongåfwo af sin arfwejord icke allenast mehra, än här statueras, uthan och det till ewärdelig egendoom; tyckiandes Kongl. Rätten intet orådeligit wara, om uti det, som adelståndet anbelangar, blifwer där wijd, som för detta warit, och 1644 åhrs stadga förmår, och hwad bondeståndet anbelangar, så kan wäl Kongl. Rätten intet annat see, än det är nyttigt, at dhe af bondeståndet intet få gifwa morgongåfwa i sin fasta arfwejord wijdare, än till nyttan och bruket; men om qvanto är Rätten af åthskillig mening, hållandes een deel före, att een tridiung är altför lijten, men tyckia där hoos intet rådeligit wara, at dhe skola få gifwa högre än till halfparten; een deel äre af den tanckan, at om dem af bondeståndet blefwo i lagen effterlåtit at gifwa af sin arfwejord i morgongåfwo effter dheras willja, rådh och lägenheet, skulle det intet wara onyttigt, men dhe öfrige äre med Commissionen om een tridiung aldeles eense.
Ad 5 §. 2:do. Påminnes underdånigst, om icke för dhe orden: där han förnötter är: kunde sättias: och hwad förnött är, kortes på hennes andeel, och 3:o om icke dhe sidste orden i denne § så lydandes: om dhe till äro, kunna kallas för öfwerflödiga, och därföre uthslutas, och i des ställe insättias denne mening: där hon icke tillförende annorledes där öfwer lagligen disponerat hafwer.
