Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/564

Den här sidan har korrekturlästs
550
URKUNDER TILL

fäderneslandet warit det förnämbsta, och hafft de förmåner i krafft af den 16 puncten uti Adeliga privilegier af den stormächtigste Sweries konung den andre och store högstsahlig i åminnelse konung Gustavo Adolpho warandes den 8 octob. åhr 1617 nådigst bekräfftade, att de icke skulle wara förplichtade att stå till rätta för någre lifzsaker för mindre män än deras wederlijkar, men att förtaga den widlöfftighet och oreda som uti de så kallade criminele måhl och ährender sig deraf förordsakat, etc. hafwer nu Hans Kongl. Maij:tt wår regerande konung för godt funnit att stadga och förordna, att alla förbemälte högmåhlssaker böra in prima instantia effter lag och laga stadgar straxt

afdömmas, som medfölliande lit. A[1] med många märkelige och

  1. Copia Lit. A. Wij Axel Ståhlarm, grefwe till Siösa etc. och samptl. assessores. Såsom Hans Kongl. Maij:tt den nådige omsårg altid draget, att lag och rättwijsan owäldugt må hanteras, sampt dess trogne undersåthare skie enahanda och skyndesam rätt, så är högstbemälte Hans Kongl. Maij:tt föranlåten till att genom dess allernådigste ankomne befallning af den 7 aug. sidstl:ne hämma och förtaga den widlöfftighet och oreda, som uti de så kallade criminele måhl och ährender sig deraf förordsakar, att de af ridderskapet och adelen, hwilke angifwas sig således hafwa förbrutit och misshandlat, att de derigenom, så frampt de till saken bindas kunna, förwärkat lijf, ähra, adelig frijhet och privilegier, godz eller arfwelig rättighet, hafwa härtills blifwit anklagade och dömde, icke uti underrätterne, som allenast haft tilstånd att ransaka, uthan det år skiedt hos och uthaf håfrätterne allena, hwarest de och angifne endels hafft tillfälle wid de dersammastädes brukelige 4 anslag eller så kallade uprop understundom att betiena sig af så åthskillige inkast till tijdens uppehåld, att deras wälförtienta straff eij allenast kommit att uthdragas, uthan och berörde Kongl. Maij:tz dombhafwande i lijka måtto derwid funnit större beswär, än om slike saker, äfwen som alle andre, wid första dombstohlen hade blifwit lagligen slutne och afgiorde. Fördenskull så wäl i betrachtande häraf, som att densamma dommaren, hwilken i saken ransakat, uthan något särdeles beswär tienligast weth och kan densamma lagligen afdömma, hafwer Hans Kongl. Maij:tt för godt funnit att stadga och förordna, att alla förbemälte högmåhlssaker angående dem af adelen, som härtills och i anledning af Rättegångzordinantiens 14 § eij kommit under häradz- och rådstugurätternes domb och uthslag, böra hädaneffter eij allenast dersammastädes på samma sätt handteras och ransakas, som det skier med dem, som ähre uthom adelen, uthan och på lijka sätt af bemälte rätter effter lag och laga stadgar straxt afdömmas sampt dommen derå publiceras och förkunnas, blifwandes sedan bemälte ransakning och domb ofördröijeligen insändt till Kongl. håfrätten att dermed äfwen sammaledes förfara, som den giör med alle andra högmåhls och criminelle ährender, eij williandes Hans Kongl. M:tt weta af någon åthskilnat häruthinnan emellan stånden, emedan den, som begär slijka och ofwanberörde fehl och missgärningar, eij bör hafwa något skydd och förmån af någon rättighet och någre privilegier, uthan hafwer densamme till dehras uthniutande aldeles giordt sig owärdig. Doch will Hans Kungl M:t i nåder härunder eij hafwa förstående crimina læsæ majestatis med de öfrige rättegångzförordningarne uppnämde ährender, emedan de så häreffter som härtills at Kongl. håfrätten allena böra uptagas, ransakas och afdömmas. Hwilken högstbemälte Kongl. Maij:tz nådigste giorde förordning Eder communiceras, att effter föregången publication deraf på häradztingen ställa Eder densamma till underdånigste effterrättelse. Och wij etc. Iönkiöping den 26 aug. a:o 1699. På den Kongl. håfrättz wägnar
    Axel Stålalarm.
    H. G. v. Falckenberg.
    Olaus Sandbergh.