undertijden om heder och ähra; ty wore till önskande, att de tillföllie af höglofl. Kong. hofrättens uthfärdade skrifwelse till alla landtdombhafwande af den 20 Martii 1694 så wähl som den 10 artic. innehåld af Kongl. Maij:tz rättegångzprocess kunde uti något blifwa inskränkte. och till hämmande af sådant owäsende dem påbördat att blifwa edsworne och af Kongl. Rätten godkiände och tillförordnade, att sedan jempte præsterande juramentum calumniæ förhålla sig tillbörligen och förswarligen wid sitt advocerande.
14. Ad art. 4:m.
Skulle det icke häller wara onödigt, om de parter, som uthan laga förfall på förelagd dag sig icke till munteligit förhör infinna, wid häradzrätten blifwa ihugkompne med 1 dahler s:mtz böther, äfwen som i cämnärsrätten.
15.
Och emedan uti sielfwa ordningen af rättegången äre förnämbligast 4 stycken att observera och i acht taga, såsom 1:o förberedelsen till sielfwa processen, igenom laga stämbning, 2:o processens begynnelse, igenom saksens in för rätten föreställande, 3:o processens framgång, igenom sakernes laglige skähl och bewijs, och 4:o processens uthgång, igenom äntelig domb och therpå fölliande execution och hwad mer, som bör höra till hwart och ett stycke isynnerhet, ty wore wäl ännu mycket annat att underdånigst föredraga alle desse stycker angående, som kunde lända till en ordentelig civil- och criminalprocess och derunder komma att comprehenderas; men som det intet är af högre hand anbefalt, etc.
x) Häradzhöfdingen W. Tigerschöld.
1.
Requirerar nya processen, att terminus comparitionis skall sättias af underdommaren, hwarigenom oförgripeligen desse oreder föllia:
1:o att öfwerdommaren får icke citera, och således går den regulen omkull: ejus est citatio, cujus est judicare;
2:o är citatio fundamentum processus, och i så måtto fundamentet borta hos öfwerdommaren;
3:o kunna icke parterne så noga finna sig i tijden, hwarom
