Cap. 8. Om dem som genom grofwa missgärningar sin arfwerätt förwärka etc.
Ad 1:m §. Emedan dhet, som i denne § stadgas, differerar ifrån privilegierne, och angår ett heelt ståndh; så har Kongl. Rätten skolat sådant nembna och till Kongl. Maj :ttz egit nådiga behag heemställa.
Ad 2:m § blifwer underdånigst påmint, om icke rådeligit wore, at näst effter dhe orden: om dhe full borgen därföre sättia willja, kunde tilläggas, och den fölljande meningen således inrättas: på det om han frijd får i sine dagar, och konungen will honom arfwet förunna, det samma då måtte honom och hans barnom fullkomligen tillbakars gifwas.
Ad 3 § påminnes 1:o om intet barn eller arfwingar hemma till äre, huru då med räntan och afgiälden skall förhållas, och 2:o där dhe finnas, om då icke denne sidste meningen skulle tyckias stå bättre på detta sättet: men af räntan och afgiälden niute han i medlertijd eij mehr än hwad öfwer är, sedan hans hustru och barn sitt nödige underhåld där af bekommit hafwa, dock all annors rätt, som elliest något laga tilltahl till hans egendomb hafwa kunde, förbehållen.
Ad 4:m § kan Kongl. Rätten eij opåmint låta, om icke, wijd ändan af denne §, där som förordnas, at barn, som af sine föräldrar uppfostras i förbuden gudztienst, icke skola niuta arf eller burskap i Swerige, skulle wara billigt och skiäligit, at een sådan clausel tillades: så frampt dhe icke wijd sine mogne åhr till den rätta gudztiensten sigh omwända.
Cap. 9. Om uthrijkes arfwinge och dens arfwerätt, som öfwergifwer sitt fädernesland, etc.
Ad 1:m § gifwes wijd handen, om icke bättre torde wara, at begynna denne § således: Döör någon, som hafwer hwarcken in- eller uthrijkes arfwingar, då tage konungen det arf; hafwer han uthrijkes arfwingar å den orthen boendes, hwarest swänsker man intet arf niuter, så niute eij heller dhe något arf i Swerige; är samma uthrijkes arfwinge etc.
2. Om icke wijd den meningen: Boor uthrijkes arfwinge å den orth, hwarest swänsker man arf niuter, så niute och han arf här i
