Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/73

Den här sidan har korrekturlästs
59
FÖRSLAG TILL GIFTERMÅLS- OCH ÄRFDABALK 1690

hållandes dock Kongl. Rätten oförgrijpeligen före, detta senare wara nödigt, och därföre sådant Eders Kongl. Maij:tz nådige omdöme underkastar.

Ad 2:m § påminnes i underdånigheet, om icke wijd ändan af denne § wore nödigt at tilläggia denne mening, nembl., så frampt icke någon ny händelse tillkommer, hwarigenom heela arfzdeelningen rubbas.


Cap. 17. Om klander uti arf.

Ad 1:m § giörs een underdånig påminnelse, 1:o om icke näst effter dhe orden: behålle dhen arfwet, som det i händer hafwer, för större fullkombligheet skull kunde tilläggias, at cautionen då och skall uphöra.

2. att i denne § fins något nytt, i det här lembnas den, som laga förfall hafft, allenast 3 månader at tahla på arfwet, sedan hindret ophörer, men effter förra lagen 18 cap. jordb. L.L.. är i sådan händelse honom lembnat 3 åhr sin rätt at påtahla.

Ad 4;m § blifwer allenast påmint, at denne § uti det, som afgiälden och räntan angår, är eenlig och conform med det, som wijd 10 § uti 13 cap. här åfwanföre af Kongl. Rätten omrördt är.

Ad 6 §. Wijd det som här förmäles, at konungen och nästa hospital skall taga arfwet, när den uthrijkes boendes arfwingen eij inom natt och åhr kommer; kan Kongl. Rätten eij obemält låta, at som detta är konungens egen höga rätt, så står det och i konungens macht at effterlåta detta hwem han helst will det i nåder förunna.

Ad 8 §. Wijd dhe orden, at han kunnat det wetha; tyckes oförgrijpeligen det ordet: lätteligen, kunna tilläggias och meningen således inrättas, at han lätteligen kunnat det weta.


Cap. 18. Om testamente etc.

Ad 3 § påminnes, om icke i stället för gifftwuxne, wore nödigt och nyttigt, at sättia een wiss tijd och ålder, hwilcken Kongl. Rätten

håller före kunna wara, när hon opfylt sitt adertonde åhr, eller kommit där öfwer.

Ad 6 § kan Kongl. Rätten eij opåmint låta, om icke för större fullkombligheet skull wore nödigt, at nest effter den meningen: och om des hands eller nampns underskrifft intet skiäligit twijfwelsmåhl wore; tillägges: och det elliest uti alt richtigt befunnes.