Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/83

Den här sidan har korrekturlästs
69
FÖRSLAG TILL GIFTERMÅLS- OCH ÄRFDABALK 1690

befogadh; altså till bättre betagande af een sådan obilligheet torde icke onödigt wara, att näst effter dhee ordhen, så uphörer morgongåfwa tillsättias desse: medh mindre barnen döö förr än fadren och hustrun således barnlöös öfwerlefwer.

Ad § 5. Effter som uthi fölljande capitel blifwer stadgatt, att mannen eller hustrun gifftes icke i hwars annars jordh, huus eller wattnwärke, som dhee för echtenskapet på hwarjehanda sätt förwerft eller aflat; så synes och nödigt, att uthi dhenna § i stället för dhee ordhen: gifwes morgongåfwo i arfwejordh på landet blifwer satt uthi fast jordh på landet, på det om mannen gofwo sin hustru uthi morgongåfwa af dhess aflade jordh för echtenskapet, som i detta måhl får samma natur och beskaffenheet som arfwejordh, sådant ifrån dhenne meningh icke måtte wara genom det ordet arfwejordh uthslutit.

Ad § 7. Uthi dhen andra § af detta capitel tillåtes mannen gifwa sin hustru i morgongåfwa een siettedehl af sin weedh hans dödz infall beholldne egendomb i aflinge och löösöhron, men här inskränkes det till halfparten mindre, nembl. 1/12; ther doch mannen eller dess arfwingar ingen fördehl synes therigenom bööra tillwäxa, att han underlåtit effter sin plicht dermedh sin hustru förr att hedra, hwarföre och på det hustruns rätt hwarken derigenom eller elliest i så måtto, att skrifftelige bewijs torde förekomma [ͻ: förkomma] eller laga wittnen till utfäst morgongåfwa bordt döö, præjudiceras måtte; ty håller man före, att denna punct borde conformeras medh dhen andra föregående §, så att effter dess anledningh hustrun jembwäll, när ingen wiss morgongåfwa finnes wara uthfäst, niuter en siettedeehl i morgongåfwo.


Cap. 8.

Att mannen och hustrun effter landzrätt icke gifftes i hwars annars jordh, huus eller wattnwärke, som dhee for echtenskapet på hwargehanda lagligit sätt förwärfwat, är på gode skiähl grundadh; ty 1. såssom dhen ene makan medh betalningen af then andras för ächtenskapet giorde gälldh icke beswäras wijdare än i anseende till gifftorätten uthi löösöhron, så är rättwijst, att dee och eij wijdare af hwars annars för ächtenskapet förwärfwade goda deehlachtige giöras, efter som elljest skulle ofta jembwäll dhen jordh, under ett annat ächtenskap vore afladh, obilligt dragas uthi främmande händer; 2.