Cap. 11.
Ad § 1:m. På thet att af thee här befindtelige ordhen effter dhen brotzlige niute allenast arfwerätt uthi det, som dhen samma under dhet senare ächtenskapet förwärfwa kan icke någon dhen meningen må taga, som skulle det senare ächtenskapet ändteligen blifwa beståendes, och det således gälla, mer än det förra, synes nödigt, att näst uppå dhee ordhen senare ächtenskapet, följer dhenne cautell: så frampt det icke, förmedelst dhen förre oskylldige makans påstående, dhen brotzlige att intaga [ͻ: igentaga], upphäfwit warder.
Ad § 2:m. Såssom man billigdt befarar, att genom een sådan sjettedels arfzrätt effter fader eller moder emoot barn af ächta säng, som här tillägnas det barn, som någon aflar i lönskeläger uthan någon bewijslig ächtenskapslåfwen medh möö eller enkia, som intet berychtat lefwerne fördt, skulle till Gudz förtörnellse, som all löössachtigheet och oreenligheet förbjuder och hatar, lönskelägers synden mycket tilltaga, och dhee ächta barnena rätt lijda meen; altså och på det lijkmätigt Gudz ordh ächtenskapet, såssom en Gudz ordning, må så mycket mera uthi heeder och wördnat hållas, och olåflig beblandellsse afböijas, är dhenne Kongl. Rätten uthi dhen mening, att ett sådant oächta barn ingen arfzrätt må tilläggas, men förälldrarne förplichtas till en behörig försorg för barnetz födo och uppfostring, till dess dhet sig sielflt nähra kan, warandes märkeligit det Sara sade till Abraham: drijf dhenna tiensteqwinnona uth med hennes son, ty dhenne tiensteqwinnones son skall icke ärfwa medh min son Isaac; och Gudh sade till honom: alt thet Sara tigh sagdt hafwer, så lydh henne, Gens. 21 v. 10, n, 12, hwarmed doch icke betages förälldrarne att af dheras aflinge och löösöron sådane sine oächta barn medh skählige gåfwor och skenker ihogkomma effter Abrahams excempell, som gaf alt sitt godz Isac, men dhe barnen, som han hade af frillorne, gaf han skenker och lät dhem fara ifrån sin son Isaac, medan han än lefde, Gen. 25 v. 5, 6.
Ad § 4:m. Hwadh om siettedeels arfzrätt wijdh dhen 2 § påmint är, det samma hafwer och rum wijdh thet, som uthi 4 § om een lijka arfzrätt talas.
