Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/94

Den här sidan har korrekturlästs
80
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

orsaken till det wijdh arfskifften här i landet fordomb öflige bruuk, att effter låtternes föregångne jemkningh hafwer dhen yngste warit tillåtit att wällja, hwilken thera han helst wille, och sedan then broderen, som till ålldren war honom närmast och så wijdare uppföre in till dhen älldste, Södermannelagen cap. 1 Erffdb., hafwandes dhee således weehlat gifwa yngre någon fyllnadh emoot dhet goda. som the älldre uthi förälldrarnes lijfztijdh mera af dhem undfått; 4) ju större olijkheet i arfftagandet bröderne emellan, thess större afwunden och oenigheeten familien til skada och fördärf. Blifwer altså effter dhenne Kongl. Rättens meningh arfwet flere bröder emellan uthan någon förmåhn af tagelått uthi lijka låtter fördelt och skifftat.


Cap. 17.

Om laga förfall eller hinder att sökia arff och om laga tijdh dertill, sedan förfallet uphört och arfwingen det weeta fick, att arfwet föll, om hwilket handlar § 1 fine uthi det 15 cap. denna tit. och § 1

fine uthi det 17 cap. § 2, 3, 4, som alla till een lijkheet sin emellan

under een § synes kunna dereffter så författas: Om man weet, hoo arfwingen är, men icke hwar han wijstas, att hans slecht eller samarfwa icke kunna, som dhe elliest borde, gifwa domaren derom wijdh handen, och han honom på dheras bekostnadt det kundgöra genom bref till dhen dommaren, under hwilkens jurisdiction han wore, att arfwet fallit waar, så att dherigenom een behörigh wissheet, att arfwingen fått kunskap derom när arfwet föll, icke kan inhemptas. då förordnar rätten någon, som weedh arfzdeehlningen dess rätt förträder och i acht tager, in till dess sådan hans okunnigheetz eller annat hwargehanda laga förfall upphöra kunde, att han sedan innom 3 månader der ifrå öfwer laga åhret och ifrå det han weeta fick, att arfwet föll, om han är inrijkes, att han dess uthsökande bewakar, men om han är uthrijkes, då ett åhr öfwer laga åhret ifrå det förfallet uphördt, och han fått kundskap om arfwet; ty elliest om han seedan bewijsligen det försummat, hafwi han då sin rätt och talan der å förwärkat; men weet man ingen hwarken inrijkes eller uthrijkes arfwinge och kommer eij budh af honom eller någon kundskap innom natt och åhr, effter det arfwet föll, tagi då konungen arfwet, (som det 4 cap. § 14 Erffdb. och den 7 § här uthi cap. 17 innehåller); kommer arfwinge sedan och gitter innom förbemälte tijdh sine laga