tilförende eij warit wanligit, så synes nu eij eller rådeligit at sättja undersåtarne i det äfwentyret at uppå landshöfdingarnes resolutioner intil en summa af 300 dahler s:mt undergå utmätning; en dylik förordning hade warit i högstsal. Konung Carl XII:s tid, men sedan strax blifwit uphäfwen; och skulle thetta kunna stadna then fattiga til last och förtryck, hwarföre honom och synes bäst wara at härutinnan eij ändra den gamla lagen.
Häremot anfördes, at rådstugurätternes domar gå til utmätning, hwarföre ock icke landshöfdingarnes resolutioner, särdeles som borgen ställes och den som menar sig wara förolämpad har öpen wäg at söka ändring i hofrätten.
Sedan ytterligare härom mot: och med blifwit discourerat, frågade Hr Landtmarskalken ständerne, om slutet af § får bifall, som den är upsatt.
Ridderskapet och adeln swarade med ja; doch sades af åtskillige neij.
De öfrige 3 stånden swarade med ja.
Hr Landtmarskalken frågade altså, om man icke nu med upläsandet får gå widare.
Hr Swanthe von Böhnen och åtskillige andre af Ridderskapet och adeln begiärte at § måtte blifwa upskuten.
Hr Landtmarskalken: Emedan saken af 3 stånd redan är bifallen, så lärer deruti ingen ändring kunna skie.
Hr Lilljestierna: Fastän saken af de andre respective stånden är afgiord, så påstå wij doch efter Riksdagsordningen at i wårt stånd få öfwerlägga härom och inkomma med wåre påminnelser. jag finner at allmogen och den fattige härwid kan komma at lida, ty summan är dryg, och måste härutinnan et medium sökas.
En och annan af Bondeståndet biföllo detta.
Undertalemannen af Bondeståndet swarade, at § är billig och at den fattige intet derwid kan komma at lida, emedan han hafwer borgen at tilgå.
Sedan för bägge meningarne åtskilliga inkast och swar woro giorde, frågade Hr Landtmarskalken å nyo, om icke § är afgiord och om man icke nu får gå widare.
Hwartil swarades ja.
Fortfors altså med de öfrige §§ af detta capitel, hwilcke alla af ständerne biföllos.
